Elle Márjá och hennes dotter i rengärdet.
Elle Márjá (till vänster) tillsammans med dottern Monika i rengärdet. Många renar ska fortfarande fångas in innan arbetsdagen är slut. Foto: Tor Lundberg
2006-05-04

Elle Márjá – renskötare i männens värld

Elle Márjá Nuttis hem och arbetsplats är stor. Det är närmare trettio mil mellan barrskogarna öster om Vuolle Sohpar, Nedre Soppero, i nordligaste Sverige, till de norska högfjällen. Det är här hon lever och verkar.

Det är juli och tid att samla ihop renhjordarna för att märka årets kalvar. Trots att hon arbetat större delen av natten så har hon också hunnit med att vittja några nät i en liten sjö i närheten. Under några veckor bor hon, liksom alla andra i Saarivuoma sameby, på en högfjällsplatå i de norska fjällen.Varje kväll åker några renskötare ut med motorcykel och hämtar en renhjord som de driver in i ett gärde.

Varje årskalv ska få ett slags öronmärke som visar vem som äger den. Elle Márjá har dock sitt eget något ovanliga system för detta. Då hon utfodrar sina renar under vintern behåller hon den dräktiga delen av hjorden i stora hagar även under våren. I mitten på maj föder vajorna sina kalvar. Då de vuxit till sig något så samlar hon ihop djuren, märker kalvarna och släpper ut hjorden i det fria.

Så egentligen har hon inte så mycket att göra här uppe i byn Gáicacahca som platsen heter. Någon enstaka omärkt kalv kan dock dyka upp. Och även om hon inte skulle hitta någon kalv så skulle hon nog inte klara av att vara utan årets skördetid, kalvmärkningen.
– I dag har det blivit så att renen inte föder sin ägare, säger hon.

Motorisering har ökat kostnaderna
Det har gjorts flera analyser av renskötarnas ekonomi och samtliga visar att utgifterna stigit oerhört mycket sedan näringen motoriserades. Det började i mitten av 60-talet med snöskoterns intåg. I dag används motorcyklar, helikoptrar och lastbilar i arbetet. Endast en del av det som försäljningen inbringar stannar kvar hos renskötaren. Om utgifterna är konstanta så är inte inkomsterna det. Under dåliga år kan delar av hjorden dö, kalvantalet kan variera kraftigt. Detta är en av anledningarna till att Elle Márjá har vinterutfodrat sina renar de senaste åren. Dessutom har Sverige beslutat sig för att hålla en viss nivå på rovdjursstammen.
– Järv, lo, örn och björn tar sin del av hjorden. Till största delen är det dagens renskötare som föder dessa djur. Och trots att staten betalar ersättning för skadorna så är det långt ifrån tillräckligt, menar Elle Márjá. Så storleken på renhjordarna svänger kraftigt och har alltid gjort detta. Trots detta så kretsar Elle Márjás liv alltid kring renen.
– Det är nog så att renen är en åkomma hos mig, säger hon och skrattar. Samtidigt som hon livnär sig på den så är renen både hennes sällskap och bundsförvant.

Vill inte ha något annat jobb
Även Elle Márjás två döttrar arbetar med renhjorden. De är båda gifta med renskötare och har andra arbeten vid sidan om, men de finns hela tiden till hands då det behövs.
– Jag gifte mig precis innan snöskotern började användas i skogen.Vi fortsatte med renskötsel när jag insåg att vi klarade oss på den. Jag gav upp alla tankar på andra jobb.
Elle Márjás arbetsgivare är renen och naturen. Under hösten jagar hon älg under några veckor. I november när renarna samlas ihop för att delas in i vintergrupper så skiljer hon ut sin siidas (vintergrupps) renar och flyttar med dem till vinterbetesmarken. Under vintern har hon börjat med att utfodra hjorden. Detta är dyrt, varje ren äter två kilo foder om dagen. Och eftersom hon inte släpper hjorden förrän i början av juni blir kostnaderna rätt dryga, säger hon.
– Men fördelen och belöningen jag får är ju att se årets kalvar som både är många och starka.

Renar även fritidsintresse
Efter kalvmärkningen i Gáicacahca åker hon till huset i Vuolle Sohpar där en stor del av augusti månad går åt till att plocka hjortron. Vid goda år blir det en del över till försäljning. På frågan om fritidsintressen skrattar hon gott och berättar att hon har en hobby: att tämja rentjurar.
– Några blir bra att leda hjorden, men jag tycker mest att det är roligt att bara arbeta med dem. Fast inte får jag hjälp när jag behöver det, säger hon.
Då hon varken är stor eller tung kan det ibland bli en hård kamp att få en rentjur att acceptera att vara fångad och att gå dit hon leder den.

Svårt för kvinnor att få plats i samebyn
Elle Márjá är full av humor och glädje. Men när det blir tal om hennes plats som renskötande kvinna i samebyn blir hon allvarlig. För några år sedan gifte sig hennes två döttrar. Som ogifta och förvärvsarbetande var de fullvärdiga medlemmar i samebyn. Efter bröllopet fråntogs de den statusen. Samebyns styrelse ansåg i stället att det var deras män som skulle vara fullvärdiga medlemmar. Efter en lång kamp mot samebyn gav dock myndigheterna kvinnorna rätt.

Av landets renskötare är i dag en mycket liten del kvinnor. Arbetet är bitvis tungt och krävande. Den lagstiftning som finns är en dåligt anpassad kopia av jordbruket där varje renskötande hushålls överhuvud, som har rösträtt på samebyns möten, kallas husbonde. Även om Elle Márjá arbetar med renar all sin tid, och uträttar det hon kan, så anser hon sig inte vara jämställd med männen i samebyn. Samebyn hon lever i är en av landets största med cirka 70 renskötande medlemmar. Av dem är det bara ett fåtal som helt lever av renskötsel.

Minst 400 renar
För att kunna livnära sig på renskötsel krävs det minst 400 renar och upp till det antalet är det inte många som når. I ett historiskt perspektiv är detta dock inte något nytt. För att kunna överleva i Sápmi har människor alltid behövt flera ben att stå på. Renskötsel, jakt, fiske och jordbruk har varit de vanligaste kombinationsnäringarna. De allra flesta har därför bisysslor eller deltidsjobb för att klara sin försörjning. I många fall arbetar mannen i renskogen, medan kvinnan har ett förvärvsarbete.

I alla tider har renskötaren tvingats anpassa sig efter nya förhållanden. I början var det enbart naturen. Men då andra folk efterhand gjorde sig gällande så anpassade man sig efter det nya. I dag är Elle Márjá inte bara beroende av väder och klimat. Förhandlingar i Oslo och Stockholm kan lika gärna komma att påverka hennes liv. Men det är något som just nu bara finns i bakhuvudet på henne. Nu är det dagens väder som bestämmer hur nattens arbete skall gå. Kommer samlarna in med en renhjord i natt, och hur stor är den?

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?