2004-09-23

SEDER OCH BRUK

Samisk tideräkning

Det samiska året kan av tradition delas in i:
ett sommarhalvår och ett vinterhalvår,
åtta årstider,
tolv månader (förr även tretton månader)
eller femtiotvå veckor
Förr hade varje vecka, och även särskilda dagar under året, sina egna namn. Den samiska folkliga tideräkning har anknytning till naturen och årstidernas växlingar, arbetslivet och då främst renskötseln samt det kyrkliga året, ursprungligen det katolska. Innan samerna började använda den allmänna kalendern, verkar man ha räknat tretton månader på ett år, från vintersolstånd till vintersolstånd.

På museer finns gamla samiska kalendrar bevarade. En sådan kalender var gjord av 7-8 tunna skivor av horn eller trä. På skivorna finns inskurna streck, en för vara dag under året. Var sjunde dag är utmärkt med ett kors eller kryss. Vissa dagar har dessutom speciella tecken inskurna. De markerar särskilda märkes- och helgdagar. Dessa kalendrar var evighetskalendrar, som kunde användas år efter år.

Till denna tideräkning kommer också indelningen av året i en sommartid och en vintertid, och den ännu mer noggranna uppdelningen av årstider, som tillsammans var åtta stycken.

Sommarhalvåret sträckte sig från mitten av april. Giesseidja ( eller suvidja) , sommarnatten, kallades den dag som markerade sommarhalvårets början. Den inföll omkring den 14 april. Omkring den 14 oktober tog vinterhalvåret sin början, märkesdagen kallades dálvveidja, vinternatten.

En av de tidigaste beskrivningarna av de samiska åtta årstiderna har gjorts av Pehr Högström, som var präst i Gällivare i mitten av 1700-talet. Han har beskrivit de sysslor som samerna gjorde under de olika årstiderna, framförallt i renskötseln, men även när det gällde fiske och andra sysslor. Vi får t.ex. veta att under vintern besöks marknaden för att betala skatt och sälja och köpa varor, under våren görs nät, notar och båtar i ordning för fiske, att när det är höstvinter är det jakttid och då syr kvinnorna handskar och bällingskor och pälsar.

De åtta årstiderna är:
Gidádálvve - vårvinter
Gidá -vår
Gidágiesse - vårsommar
Giesse - sommar
Tjaktjagiesse - höstsommar
Tjaktja - höst
Tjaktjadálvve - höstvinter
Dálvve - vinter

Relaterat

Lapska ben- och träkalendrar. Ingalill och Johan Granlund. Acta Lapponica 14. 1973.

Folklig tideräkning i Lule lappmark. Harald Grundström. Svenska Landsmål 73. 1950.

Intressant

de samiska månaderna har namn som speglar årsrytmen i naturen och renskötselåret. En del namn är lika för flera av de samiska språken, andra namn finns bara i ett av språken.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?