Simon Marainen jojkar under en middag för beslutsfattare från hela EU på besök i Kiruna. Foto: Samiskt Informationscentrum.

Nuvarande programperiod
Under programperioden 2000–2006 bidrar EU med cirka 195 miljarder euro till strukturfonderna. För Sverige innebär det ett finansiellt tillskott på cirka 19 miljarder kronor (2,186 miljarder euro). De samiska EU-programmen, Mål 1 och Interreg III A, som Sametinget ansvarar för, beräknas omsätta ca 252 miljoner kronor under perioden 2000–2006. Genom EU:s strukturfondsprogram har samerna fått tillgång till offensiva resurser för näringslivs- och kulturutveckling. Bidrag från EU:s strukturfonder kräver också nationell offentlig finansiering på mellan 35-50 procent av projektens totalkostnader.

Konkreta utvecklingsprojekt
Regionala myndigheter, kommuner och lokala samiska aktörer har närmat sig varandra under arbetet med konkreta utvecklingsprojekt inom ramen för EU-programmen. Samiska institutioner, organisationer, samebyar, föreningar, stiftelser och andra aktörer har tvingats söka sig bortom de traditionella bidragskanalerna för att kunna finansiera sina projekt. Detta har lett till ökad samverkan med kommuner, regionala och statliga myndigheter och ett gemensamt ansvarstagande för den samiska samhällsutvecklingen.

Under programperioden 2007-2013 föreslås en minskning från 7 till 3 programtyper. Eftersom flera länder med stora behov blivit medlemmar i EU kommer det att ske förändringar i programmens innehåll. Hur är ännu inte bestämt.

Samernas ställning i EU
I det samiska protokollet som anslutits till avtalet om svenskt medlemskap i Europeiska unionen erkänns de förpliktelser och åtaganden som Sverige har gentemot det samiska folket enligt nationell och internationell rätt. I protokollet konstateras att Sverige är fast beslutet att bevara och utveckla det samiska folkets levnadsvillkor, språk, kultur och levnadssätt. Sverige och EU har också gemensamt beaktat att den samiska kulturen och livsstilen är beroende av primära förvärvskällor som renskötsel inom traditionella områden för samisk bosättning.

Huvudmålsättningen för de samiska EU-programmen är att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till en utveckling av samisk kultur och samiskt samhällsliv. Utmaningen består i att stärka och bevara samernas traditionella näring och samtidigt skapa förutsättningar att utveckla nya livskraftiga verksamheter med utgångspunkt i kultur och samhällsliv. Det långsiktiga målet är ett differentierat och utvecklat samiskt näringsliv som bygger på det nära sambandet mellan naturmiljö, kultur och tradition. Det är viktigt att utnyttja och utveckla traditionellt samiskt kunnande, högre utbildning och forskning anpassad till samiska förhållanden.

De svenska samernas position i Sverige och Europa har stärkts efter medlemskapet. De samiska framgångarna kan sammanfattas på följande sätt:

• Sápmi har markerats som en region i Europa och samernas internationella arbete har vidgats i och med att samernas speciella förhållanden och förutsättningar kommit att betraktas ur nya synvinklar.
• En form av samisk näringsfond har tillskapats nationellt i Sverige (Mål 1), men också en "allsamisk" (Interrreg III) där Norge, Finland, Sverige och Ryssland gemensamt arbetar för utveckling och stärkandet av det samiska närings- och kulturlivet.
• Med stöd av EU:s subsidiaritetsprincip har en ökad form av självbestämmande uppnåtts i och med att det är Sametinget i Sverige och de övriga folkvalda organen som ansvarar och beslutar över medlens användning, samt prioriterar de insatser som skall göras.