Hem
Om Sápmi
Djur & natur
Historia
Näringar
Språk
Kultur
Religion
Politik
Webb TV
Pressrum

© Samiskt Informationscentrum
Sametinget
Box 582
831 27
ÖSTERSUND
tel: +46 63 15 08 72
info@samer.se
Webbredaktör:
Anna Skielta
Ansvarig utgivare:
Peter Sarri

Länk till information om talande webb
Den här sidan är ansluten
till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.

Tillbaka
Skinnväska med pärlbroderier. Foto: Samiskt Informationecentrum.
Skinnväska med pärlbroderier i regnbågens vackra färger. Foto: Samiskt Informationscentrum.
Tradition och nytänkande

Många samer har anknytning till slöjden. Slöjden har ett starkt symbolvärde för den samiska identiteten och ett starkt samband med livsstilen och levnadssättet.

Det nordsamiska ordet för slöjd och hantverk är duodji. Med duodji menas den skapande aktiviteten som görs med händerna i olika material. Duodji har varit och är en viktig del i det samiska samhället som näring, binäring, kulturbärare och identitetsskapare. 

Skapat utifrån behov
Samerna har i alla tider tillverkat sina redskap och sytt sina kläder. Produkterna har skapats utifrån de material som funnits att tillgå för de behov det samiska levnadssättet krävt. Man har tillverkat de bruksföremål man behövt som knivar, förvaringskärl, kläder. Under nomadtiden, när de samiska familjerna flyttade med sina renar fanns det inte plats för saker man inte behövde. Allt man förde med sig fyllde en funktion och föremålens former var anpassade till det flyttande livet. Materialen hämtades från naturen och renen: rötter, björknäver, skinn, renhorn m. m.

Exempel på traditionell duodji
Förvaringskärl är exempel på bruksföremål som användes i hushållet. De tillverkades ofta av björkvrilar eller rotknölar. Náhppi, mjölkstävan, användes vid mjölkningen av renen. Den var formgiven så att mjölken inte skulle spillas ut. Kniven var och är ett av de viktigaste redskapen i den samiska vardagen. Den används till det mesta, i rengärdet såväl som i hemmet. De skickligaste slöjdarnas knivar har idag blivit dyrbart konsthantverk mer än ett praktiskt bruksföremål.

Traditionerna har gått i arv
Slöjdtraditionerna har gått i arv från generation till generation. Duodjis betydelse och behov har dock förändrats i det samiska samhället allt eftersom förändringar skett i storsamhället. Duodji är i dag inte detsamma som det var förr, även om produkten kan vara densamma. Samerna har varit öppna för intryck av möten med andra folk och det har påverkat duodjin, samtidigt som man även hållit fast i traditionerna. Nu har den traditionskedjan förändrats. Många samebarn har inte möjlighet att lära sig hantverket i hemmet, utan ansvaret är lagt på olika institutioner som förskolor, skolor, utbildningscenter och högskolor.

Senast ändrad: 2009-04-03
Denna sida kan du inte kommentera.

Dela med dina vänner |

Visste du att
... sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji tillvaratar de samiska slöjdarnas intressen.

... märket "Sámi Duodji" visar att slöjdföremålet är tillverkat av en same.

... Nordiska museet har landets största samling av samiska föremål. En stor del av dem kan du se bilder av på länken här nedan.

... på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk kan man utbilda sig till slöjdare.

Läs mer
Nordiska museets samiska samling »
Sámi Duodji »
Ájttes föremålsdatabas »

[Litteratur]
Samisk form och tradition. Hans Mårtensson. ICA bokförlag. ISBN 91-534-1963-4.

Duodji - slöjdens mästare. Kurt Kihlberg. Förlagshuset Nordkalotten. ISBN 91-974896-0-3.

Samernas samhälle i tradition och nutid. Phebe Fjellström. Norstedts. ISBN 91-1-863632-2.

Samerna i historien och nutiden. Israel Ruong. Nyutgåva 1991.



Ljud och bild
[Film] Duodji »