Livet på hög höjd

Fjällkedjan i Sverige bildades under devonperioden, för 400 miljoner år sedan. Då reste sig topparna högre över havet än de gör i dag. I fjällen trivs både människor och djur.

Istider har avlöst varandra och slipat ner fjälltopparna och i dag är det bara fjäll som består av hårda bergarter som reser sig upp mot 2000 meter, som bland annat Kebnekaise- och Sarekmassiven.

Tåliga växter
Kalfjällets växter har anpassat sig till långa, mörka, kalla vintrar och korta, svala somrar med solljus dygnet runt. Alla växter på fjället är inte typiska fjällväxter. Blåbärsriset växer på 1000–1100 meters nivå över havet tillsammans med andra växter från låglandet. Högre upp blir det kärvare för växterna och här finns det mer specialiserade fjällväxter som är små , växer krypande eller tätt i tuvor, är behårade eller har vaxartade blad. Allt för att klara kyla och blåst och för att inte torka ut.

Anpassning för vintern
Ren och fjällräv är de större däggdjur i Sverige, som klarar av det arktiska klimat som råder på fjället vintertid. Mindre däggdjur som lämlar och andra gnagare måste leva under snön för att klara sig mot kyla. Fjällräven lever mestadels av smågnagare och lämnar inte fjällregionen under vintern. Renen däremot föredrar att vintertid vandra ner till skogslandet, där snötäcket normalt är lättare att gräva sig igenom än den hårda snön på fjället. Sommartid vill renen vara på fjället där den finner de växter den behöver och kan under dagar med mycket myggplåga fly upp på snöfläckarna i det högalpina området.

Till sommaren kommer fåglarna
Under sommarhalvåret invaderas fjället av många fågelarter, som återvänder från sina övervintringsorter. Här på fjället föder de upp sina ungar och när hösten kommer flyttar de tillbaka till länder långt borta eller bara till björkskogen nedanför fjället, som exempelvis fjällripan gör.

...och människorna
Sommarfjället lockar inte bara fåglar, hit kommer också människor. Fjällvandrare går efter de markerande lederna för att uppleva och njuta av fjällen. Få människor skulle kunna tänka sig att leva hela året i fjällen. De renskötande samerna i fjällsamebyarna flyttar upp på fjället för att arbeta och med dem följer hela familjen. De bor i visten, varje sameby har sitt eget, på sina marker och varje familj sitt eget hus. Juli är en hektisk tid för alla renskötare, då ska kalvarna som fötts i maj märkas. Renskötarna måste då driva in sina hjordar i inhängnade gärden på fjället. Till sin hjälp har de motorcykel, fyrhjuling och helikopter.