Foto: Marie Enoksson
På väg till rengärdet. Foto: Marie Enoksson

De flesta pratar nordsamiska

Nordsamiska tillhör den centralsamiska huvuddialekten. 80 till 85 procent av de som kan samiska talar nordsamiska.
Enklast kan nordsamiskans område beskrivas som norra delarna av Norge, Sverige och Finland (med undantag av den del av Finland där östsamiska talas). Nordsamiskan har fått spridning även i andra samiska områden eftersom myndigheterna tvingade nordsamiska renskötarfamiljer att flytta söderut på 1920-talet.

Utbredning
Det nordsamiska området sträcker sig från Gällivare i söder till Utsjoki i Finland i norr. Det är den största samiska dialekten med uppskattningsvis 15-17 000 talare. Det finns språkliga miljöer där nordsamiska är det dominerande språket, men dessa ligger i norra Norge. Om du besöker Kautokeino eller Karasjok kommer du att höra nordsamiska talas överallt, i affären, i skolan, på gatan.

I Kiruna pratas det
I Kiruna hör man också nordsamiska talas på stan och på en del arbetsplatser, men det är inte ett dominerande språk. Om du vill lära dig nordsamiska i skolan, på en kvällskurs eller på universitet, så är det förmodligen kautokeino-dialekten som du får lära dig. Den har blivit lite som "rikssvenska" är för svenskarna. Men en del ord används inte alls på den svenska sidan, eller betyder inte precis samma sak, så man får se upp och anpassa sig till det område där man bor.

Språkets uppbyggnad
I nordsamiska förekommer stadieväxling, vilket betyder att konsonanterna inne i ett ord kan förändras (växla enligt ett särskilt mönster) beroende på vilken ställning ordet har i satsen. I samtliga samiska dialekter förekommer omljud. I nordsamiska innebär det att en diftong ibland ändras till enkel vokal (t ex ea > e).

Inga bestämda artiklar
Substantiv böjs i kasus och numerus. Däremot finns inte bestämd och obestämd form och inte heller obestämd artikel. Ordet guossi kan betyda 'gäst' eller 'en gäst' beroende på sammanhanget. Man skiljer inte på maskulinum och femininum, pronominet 'son' kan betyda både 'han' och 'hon'. Personliga pronomen har dualisformer, t ex moai 'vi två', doai 'ni två'. Verb böjs efter person, i olika tidsformer och i fyra modus (som anger talarens inställning till det som sägs). Det innebär att ett verb kan ha minst 45 olika former! Å andra sidan är systemet väldigt regelbundet.

Sju kasus
I nordsamiska kan substantiv böjas i sju kasus: nominativ, genitiv, ackusativ, lokativ, illativ, komitativ och essiv. Genitiv och ackusativ har samma form. Lokativ anger dels befintlighet, dels rörelse från en plats. Illativ anger rörelse till en plats. Komitativ används i betydelsen 'med, tillsammans med'. Essiv betyder ungefär 'i egenskap av, såsom'. Många kasus betyder att man inte behöver använda prepositioner (hos, till, från, med osv.) i lika hög utsträckning som i svenskan.

Relaterat

En bok om samernas liv. Johan Turi.  Umeå : Två förläggare , 1987. Faks. av: 1. uppl. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1917. ISBN 91-85920-25-8. 

Muitalus sámiid birra. Johan Turi. Jokkmokk : Sámi Girjjit , 1996. ISBN 91-86604-41-4.

Intressant

radioserie

Utbildningsradion har en radioserie, gulahalan, om det nordsamiska språket.


100 ord
i samiska språket finns flera hundra ord för snö och is.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?