Ett sätt att samlas och nå ut

Det samiska mediautbudet bestod länge av tidningen Samefolket. I dag ser mediabilden helt annorlunda ut. Samefolket finns kvar, men både Sveriges Radio och Sveriges Television har etablerat samiska redaktioner. Och det nordiska mediasamarbetet har kommit igång på allvar.

Det första samiska landsmötet hölls i Östersund 1918. Här diskuterade de 219 delegaterna allt från myndigheternas politik till rennäringslagstiftning och nomadskoleförordning. Men redan då, för nästan 100 år sedan, insåg man vikten av media som en samlande kraft i det vidsträckta Sápmi, sameland.

Samefolket
Ett resultat av landsmötet var att den första samiska tidningen i Sverige såg dagens ljus. Samefolkets egen tidning kom ut första gången i november 1918. Samefolket rapporterar om aktuella kulturella och politiska händelser i det samiska kärnområdet, men också om andra urfolk runt om i världen, deras liv, kultur och problem. Samefolket ges huvudsakligen ut på svenska, även om det ofta förekommer texter på norska liksom en eller flera texter på något av de samiska språken.

Samefolket är den enda samiska tidskriften på svensk sida som utkommer frekvent med tolv nummer om året, en gång i månaden. I tidningens stadgar står att Samefolket ska vara förbindelseorgan mellan olika samegrupper, sprida kännedom till olika samhällsorgan och allmänheten om samiska förhållnaden, vara ett diskussionsforum, införa artiklar på samiska språket och tjäna utbildning och undervisning på olika nivåer. Tidningen ägs av de två samiska organisationerna SSR och Same Ätnam.

Nuorat
Nuorat, tidigare Sáminuorat, är en tidskrift som riktar sig till ungdomar. Den utkommer med fyra nummer om året. Nuorat vill ge röst åt de unga samerna, i Sverige men också i resten av Sápmi. Nuorat vill också väcka intresset för samiska samhällsfrågor hos unga samer. Nuorat är provokativ och uppkäftig, starkt samhällskritisk och driver både med de svenska och samiska politikerna. 1999 vann Sáminuorat ”Svenska Publishingpriset” för bästa medlemstidning. 

SR Sámi Radio
Då Sveriges Radio i begynnelsen någon gång hade program som behandlade det samiska var de alltid gjorda av svenska reportrar för svenska lyssnare. Först på 1950-talet började man sända program för de samiska lyssnarna, men mest på svenska. Lyssnarna fick rapporter från renskogen men också enstaka intervjuer, program om jojk och något enstaka andaktsprogram. Nils Hövenmark arbetade på sameredaktionen från 1960, han sände halvtimmeslånga Sámi Ságat, ett program på svenska. SR Sameradion började inte sända på samiska förrän 1965.

1966 började Maj Lis Skaltje, en av den samiska radions pionjärer, på radion i Luleå där hon ledde ett musikprogram med all världens folkmusik. 1973 startades den samiska redaktionen i Kiruna. I dag sänder SR Sámi Radio både nyheter och program på fasta sändningstider i P2. Redaktionen är stationerad i Kiruna och har tolv anställda. 2002 inleddes ett samarbete med NRK:s och Yles samiska redaktioner och numera samkörs nyheter och program över tre länder.

SVT-Sápmi
I Sveriges Televisions arkiv hittar man gamla journalfilmer med käcka betraktelser av turister på resande fot i fjällen. Här skuttar damer i breda hattar omkring i fjällvärlden och någon gång skymtar en förundrad same fram. Men det var då. I dag, efter hårt arbete av samiska mediepionjärer, finns en samisk TV-redaktion, SVT-Sápmi, som sänder både nyheter och program på fasta sändningstider. Redaktionen är placerad i Kiruna och har 9 anställda. 2002 startades de första samiska nyhetssändningarna, Oððasat, i TV tillsammans med NRK och YLE.  Oððasat speglar förhållanden i hela Sápmis svenska, norska, finska och ryska delar. Men också händelser i övriga världen - särskilt om de berör urbefolkningar.