Dräktens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. Dessutom skiljer sig koltens grundsnitt beroende på kön och i vissa områden även beroende på bärarens ålder och civilstånd. Några exempel på skiftningar i snittet är att manskolten är kortare än
kvinnokolten och att kolten tenderar att vara längre i södra Sápmi än längre norrut. På samma sätt som andra kläder varierar
koltens utseende delvis med modet. Sömmerskans egen fantasi kan dessutom ge individualitet till dräkten i färg, dekor och
bandmönster.
Tidigare tillverkades de flesta kläder i hemmen. Grundmaterialet kom från renen och andra pälsdjur och av päls, skinn och senor gjordes både kläder och skor. Vadmal och kläde, liksom ullgarn till bandvävning, köptes av handelsmän. I dag sys kolten liksom förr av kläde och vadmal men lika ofta används material som siden, sammet och olika syntetblandningar.
Till den samiska kolten hör traditionellt sett bälte, skor och skoband samt sjal eller barmkläde. Dessutom används ofta tillbehör så som oväderskrage, smycken, handskar, byxor och mössa.

Kolten var en gång ett vardagsplagg. Numera bärs den framför allt vid särskilda tillfällen. Okänd fotograf.
Lättläst version av sidan
Den traditionella dräkten
Samernas traditionella dräkt kallas kolt. Kolten är en viktig sammanhållande identitetssymbol
och den har en särskilt stor betydelse i festliga sammanhang. Vid dop, begravningar, bröllop, konfirmation och
andra högtidliga tillfällen bär många samer kolt.
Relaterat
Susanna Jannok Porsbo, Samedräkter i Sverige. 1999.
ISBN 91-87636-14
Boken finns att köpa på Ajtte Svenskt Fjäll och Samemuseum
telefon 0971-17070
ISBN 91-87636-14
Boken finns att köpa på Ajtte Svenskt Fjäll och Samemuseum
telefon 0971-17070