Trumsymboler
En nytillverkad trumma av Max Lundström i Volgsele. Foto: Leif Milling

Trumman

Den samiska trumman kallades "trolltrumma" av missionerande präster som hade för avsikt att utrota samernas förkristna tro och bruket av trumman. Men epitetet är fel. Det är mer korrekt att säga spåtrumma eller ceremonitrumma.

Trumman hade två funktioner. För nåjden var den ett instrument som hjälpte honom eller henne att försätta sig i trance. Under trancen kunde nåjden färdas till andra världar, till gudarnas värld eller till andra platsen han önskade besöka. För att trumman skulle bli mer kraftfull kunde olika slags amuletter och kraftföremål fästas vid trumman.

Hjälp att tyda framtiden
Trumman kunde också vara ett instrument med vars hjälp man tydde framtiden. På dess skinn hade man ritat den värld man levde i. Trummans skinn var en bild över kosmos. På sydsamiskt område omgavs den största guden (solen) av gudar, djur och andra makter som var viktiga i livet. Längre norrut var världen indelad i flera skikt. Ofta uppfattade man att världen hade tre skikt, den undre världen, den synliga världen och gudarnas värld. En del trummor kunde även ha fem skikt. De vanligaste motiven på trumman var gudarna, renen, jakt- och bytesdjur, visten och boplatser. På nyare trummor fanns även motiv av modernare slag: kyrkor och hästar förekommer på en del trummor.

På trummans skinn lades en visare. Den kunde vara gjord av horn eller mässing. Då man trummade på skinnet färdades visaren över skinnet. Det var genom dess färd över skinnet som man uttydde framtiden.

Noaidins redskap
Mestadels var det nåjden som använde trumman. Förutom att färdas i tid och rum kunde trumman även användas till att bota sjukdomar eller till att ta reda på vad som skulle komma att ske. För att bota en sjuk gruppmedlem var det nåjdens uppgift att ta reda på vilket offer gudarna krävde för att häva sjukdomen ur den drabbades kropp. Med trummans hjälp kunde nåjden även ta reda på förhållanden som var viktiga för gruppen. När man skulle ge sig ut på jakt, när man skulle flytta eller vilken gud som krävde ett specifikt offer.

Det var nåjden som med sina hjälpandar och sin trumma var gruppens centralgestalt och den andliga ledaren.

Trumman hot för kristnandet
För de missionärer som verkade bland samerna ansågs trumman och nåjden vara det största hotet mot omvändandet av samerna. Lagar skrevs som förbjöd nåjdens och alla andra samers dyrkan av vad som kallades avgudar. Bruk av trumma belades med straff. Dessa samlades in, brändes eller togs bort från den miljö de verkade i. I början av 1700-talet var det vanligt att det i de flesta hushåll fanns en trumma. Under Åsele marknad år 1725 samlades ett drygt 20-tal trummor in. De som tvingades lämna in dem var troligen inte nåjder. Trots att myndigheter och prästerskapet vid den tiden hävdade att samerna nu var kristnade så levde de flesta samer i två världar. Den gamla tron länge levde kvar sida vid sida med den nya. I dag finns ett 70-tal trummor bevarade. Några av dem finns på Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk och på Nordiska museet i Stockholm.

Trumman idag
Trots att trumman förbjöds och brändes lyckades många bevara den i hemlighet. Man kunde både använda och tillverka trummor långt in på 1800-talet och även uppgifter från tidigt 1900-tal förekommer. Många gav dock under den här tiden upp sina trummor, men man lämnade inte in dem till myndigheterna. De var fortfarande föremål man respekterade högt. Istället valde man att begrava trummorna, ofta i fjällen på någon särskilt utvald plats som den person som gömde den hade koppling till. Flera trummor har återfunnits av folk som varit ute i andra ärenden. Trumskinnet som gjorts av skinn har multnat men trumramen som valts ut av särskilt trä har bevarats.

Idag tillverkas nya trummor och kopior av de gamla kända trummorna av både samer och icke-samer. Det tycks finnas outtalade regler för hur man tillverkar och behandlar dem. Vissa slöjdare följer de traditionella sätten att välja trä, skinn och annat material. Man blandar ogärna kännetecken från olika regioner när man gör en trumma utan håller sig ofta till den trumstil som kännetecknar den region slöjdaren själv tillhör. Vad man läser in i de målade tecknen är var persons egen tolkning, men för den som tillverkat trumman har de ofta en särskild betydelse. Idag använder samer generellt inte trummor som man gjorde förr, för att spå eller komma i trance. Nu finns den med i politiska sammanhang, vid demonstrationer och liknande och även som musikinstrument vid konserter. Trumman är idag precis som förr en mycket viktig samisk symbol.

Relaterat

Hellre mista sitt huvud än lämna sin trumma, Åsa Virdi Kroik, ISBN 978-91-633-1020-1

Med tre röster och tusende bilder – om samiska trumman, Rolf Christoffersson. Uppsala 2010. ISBN 978-91-506-2120-4.

Trumtid, Anna Westma­n Kuhmunen och John Erling Utsi. Jokkmokk : Ájtte ; 1998. I­SBN 91-87636-13-1.

Intressant

Vanligt föremål i hushållet
I början av 1700-talet var det vanligt att det i de flesta hushåll fanns en trumma. Men dessa samlades in och förbjöds.

Få bevarade trummor
Idag finns bara ett 70-tal gamla trummor bevarade. De finns på museum.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?