Trumman

Den samiska trumman har aldrig varit en trolltrumma. Det epitetet fick den av missionerande präster som hade för avsikt att utrota samernas förkristna tro och bruket av trumman.

Trumman hade två funktioner. För nåjden, den samiske schamanen, var den ett instrument som hjälpte honom eller henne att försätta sig i trance. Under trancen kunde nåjden färdas till andra världar, till gudarnas värld eller till andra platsen han önskade besöka. För att trumman skulle bli mer kraftfull kunde olika slags amuletter och kraftföremål fästas vid trumman.

Hjälp att tyda framtiden
Trumman kunde också vara ett instrument med vars hjälp man tydde framtiden. På dess skinn hade man ritat den värld man levde i. Trummans skinn var en bild över kosmos. På sydsamiskt område omgavs den största guden, solen, av gudar, djur och andra makter som var viktiga i livet. Längre norrut var världen indelad i flera skikt. Ofta uppfattade man att världen hade tre skikt, den undre världen, den synliga världen och gudarnas värld. En del trummor kunde även ha fem skikt. De vanligaste motiven på trumman var gudarna, renen, jakt- och bytesdjur, visten och boplatser. Under senare tid fanns även motiv av modernare slag, kyrkor och hästar förekommer på en del trummor.

På trummans skinn lades en visare. Den kunde vara gjord av horn eller mässing. Då man trummade på skinnet färdades visaren över skinnet. Det var genom dess färd över skinnet som man uttydde framtiden.

Noaidins redskap
Mestadels var det nåjden som använde trumman. Förutom det att färdas i tid och rum kunde trumman även användas till att bota sjukdomar eller till att ta reda på vad som skulle komma att ske. För att bota en sjuk gruppmedlem var det noaidins uppgift att ta reda på vilket offer gudarna krävde för att häva sjukdomen ur den drabbades kropp. Med trummans hjälp kunde noaidin även ta reda på förhållanden som var viktiga för gruppen. När man skulle ge sig ut på jakt, när man skulle flytta eller vilken gud som krävde ett specifikt offer.

Det var nåjden med sina hjälpandar och sin trumma som var gruppens centralgestalt och den religiösa och andliga ledaren.

Trumman hot för kristnandet
För de missionärer som verkade bland samerna var det trumman och nåjden som ansågs vara det största hotet mot omvändandet av samerna. Lagar skrevs som förbjöd nåjdens och alla andra samers dyrkan av vad som kallades avgudar. Bruk av trumma belades med straff. Dessa samlades in, brändes eller togs bort från den miljö de verkade i. I början av 1700-talet var det vanligt att det i de flesta hushåll fanns en trumma. Under Åsele marknad år 1725 samlades ett drygt 20-tal trummor in. De som tvingades lämna in dem var troligen inte nåjder. Trots att myndigheter och prästerskapet vid den tiden hävdade att samerna nu var kristnade så levde de flesta samer i två världar, där den gamla tron länge levde kvar sida vid sida med den nya. I dag finns ett 70-tal trummor bevarade. Några av dem finns på Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk och på Nordiska museet i Stockholm.

Trumman idag
Trots att trumman förbjöds och brändes lyckades många bevara den i hemlighet. Man kunde både använda och tillverka trummor långt in på 1800-talet och även uppgifter från tidigt 1900-tal förekommer. Många gav dock under den här tiden upp sina trummor men man lämnade inte in dem till myndigheterna. De var fortfarande föremål man respekterade högt. Istället valde man att begrava trummorna, ofta i fjällen på någon särskilt utvald plats som den person som gömde den hade koppling till. Flera trummor har återfunnits av folk som varit ute i andra ärenden. Trumskinnet som gjorts av skinn har multnat men trumramen som valts ut av särskilt trä har bevarats. Idag tillverkas nya trummor och kopior av de gamla kända trummorna av både samer och icke-samer. Det tycks finnas outtalade regler för hur man tillverkar och behandlar dem. Vissa slöjdare följer de traditionella sätten att välja trä, skinn och annat material. Man blandar ogärna kännetecken från olika regioner när man gör en trumma utan håller sig ofta till den trumstil som kännetecknar den region slöjdaren själv tillhör. Vad man läser in i de målade tecknen är idag som igår var persons egen tolkning men för den som tillverkat trumman har de ofta en särskild betydelse. Idag använder samer generellt inte trummor som man gjorde förr, för att spå eller komma i trance, men nu finns den med i politiska sammanhang vid demonstrationer och liknande och även som musikinstrument vid konserter. Trumman är idag precis som förr en mycket viktig samisk symbol.