Foto: Tor Lundberg Tuorda
Foto:Tor Lundberg Tuorda

Koloniseringen av Sápmi

Trots skattskrivning och tvångskristnande betraktades samerna som oberäkneliga av svenska staten. Deras rörlighet som nomader var hotfull och de kunde inte säkra statens anspråk på territoriet i norr.

För staten fanns då bara en utväg: svenska bönder borde flytta till ödemarken och odla upp den. En jordbrukande, bofast befolkning, visste man var man hade och gjorde att man kunde hävda territorialrätt till landet.

Hävda territorium
Intresset från svenskarna för att flytta norrut var dock svagt. Redan Gustav Vasa hade varit intresserad av att få folk att flytta till ödemarken i norr. Men det som på allvar väckte svenska statens intresse för att kolonisera lappmarken var upptäckten av silver i Nasafjäll 1634. När Sverige hade en silvergruva i lappmarken blev det än viktigare att hävda svenskt territorium.

Lappmarksplakatet
Hur skulle man då bära sig åt för att locka nybyggare norrut? Lösningen blev Lappmarksplakatet som kom 1673. Där stadgades att den som bosatte sig i lappmarken skulle få 15 års skattefrihet och slippa gå ut som soldat i krig. Det sistnämnda var säkert inte ett dåligt löfte, för vid den här tiden låg Sverige ofta i krig. Eftersom samernas bidrag till statskassan ansågs som väsentligt, stadgades att nybyggarna inte fick störa samerna i deras näringsutövning och inte heller ta upp mark på deras lappskatteland, utan bara på sådant land som ansågs som obrukat.

Samerna trängs undan
1695 förnyades Lappmarksplakatet. Nu underströks att nybyggarna skulle röja åker och äng och att överflödig svedjning inte fick förekomma. I Kemi lappmark hade nämligen inflyttningen av nybyggare medfört stora problem för samerna. Det var dit de flesta nybyggarna sökt sig och de svedjade marken där de drog fram. För samerna i Kemi lappmark var ännu jakt och fiske de viktigaste näringarna och svedjningen gjorde att viltet försvann. Samerna klagade vid tinget gång på gång och eftersom nämndemännen vid den här tiden fortfarande var samer fanns det förståelse för deras klagomål. Nybyggarna fick böter och tillsägelser att upphöra med svedjningen, men det hjälpte inte. Under de följande århundradena trängdes därför samerna i Kemi lappmark bort från sina marker.

Lappmarksreglementet
Så småningom förstod man från statligt håll att det var nödvändigt att klarlägga näringsfördelningen mellan nybyggare och samer. 1749 kom därför lappmarksreglementet. I det fastslogs att nybyggaren i första hand skulle ägna sig åt odling och kreaturshållning. För att han inte skulle inkräkta för mycket på samernas näring, skulle han inte ägna sig alltför mycket åt jakt, däremot hade han rätt att fiska i de samiska fiskevattnen. Jakt- och fiskerättigheterna sträckte sig i en halv mils radie runt nybygget, men slåtterängarna fick innehas på längre avstånd. Nu öppnades nybyggesrättigheterna även för samerna.

De styrande ansåg att samer och nybyggare utan problem skulle kunna leva sida vid sida, eftersom de skulle idka olika näringar. Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel och nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. I verkligheten gick det inte att livnära sig enbart på odling i det karga klimatet.

Stark ställning
Historiskt sett har samerna varit väl ansedda, särskilt för skatteintäkterna och av Vasakungarna. Med egna ledamöter i bondeståndet i riksdagen sedan 1602 hade de inflytande över sina näringar. I norra Sverige och i Finland dömde samer i tvistemål och brottmål. Fram till mitten av 1700-talet var samernas ställning fortfarande förhållandevis stark i lappmarken. När målen gällde nybyggare kunde majoriteten av nämndemännen vara samer. I domstolstvister om marken med nybyggare vann samerna för det mesta. Renskötseln betraktades som en viktig näring vid sidan av nybyggarnas jordbruk och boskapsskötsel.

Samma rättigheter
Alla medborgare i Lappmarken hade ända fram till 1800-talet samma rättigheter. Kolonisationen av lappmarkerna tog fart och samerna tvingades se på när nybyggarna slog sig ned på lappskatteland. I takt med att fler nybyggare flyttade in ökade konflikterna. Särskilt konflikter rörande fiskesjöar kom upp i tinget. Nybyggaren hade då slagit sig ned vid en samisk fiskesjö och den ursprunglige ägaren hade inte längre tillträde till sjön. Ofta var det inte tillräckligt att fiskesjön låg på samens skatteland. Samen kunde inte förhindra nybyggaren från att slå sig ned där. Nybyggarna i sin tur anklagade samerna för att låta sina renar riva ner höhässjor och trampa ner växtligheten. Myndigheternas syn på markrättigheter förändrades gradvis och samerna förlorade allt oftare i domstolstvister med nybyggarna.

Industrialismen
Industrialismen kom att förändra allt. Gruv- och kraftindustrins utveckling betydde ödeläggelse av renbetesland och jaktmarker. Överheten tog ifrån samerna språket, marken och sedvanerätten. Rastänkandet och skallmätningen tog vid och samernas utplåning var bara en tidsfråga. Rennäringen och samekulturen blev en belastning. Samerna skulle bosätta sig, inordna sig i det svenska samhället och syssla med annan yrkesverksamhet.

Relaterat

Litteratur:
Stulet land. Svensk makt på samisk mark.
Författare: Lundmark, Lennart Ordfront 2008.
ISBN: 9789174419870

Stulet land” beskriver den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet till allra senaste tid. På 1700-talet hade samer lika stark rätt till sina marker som skattebönder till sin jord. Men under kolonialismens 1800-tal berövades samerna sina gamla rättigheter och kronan lade beslag på deras marker. Det mesta behöll den själv, resten delades ut till nybyggare och fjällbönder. Decennierna kring sekelskiftet 1900 präglades den svenska samepolitiken av en rå rasism. Regering, riksdag och myndigheter ansåg att samer var så undermåliga varelser att de inte kunde behandlas som fullmyndiga människor. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningar tillbaka rättigheter på sina gamla områden. I Sverige förlorar samerna allt mer. På senare tid har de blivit av med rätten att vinterbeta renar i Härjedalen samt mist sitt inflytande över jakt- och fiskerätten i stora områden.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?