© Samiskt Informationscentrum
Sametinget
Box 582
831 27
ÖSTERSUND
tel: +46 63 15 08 74
info@samer.se
Webbredaktör:
Anna Skielta
Ansvarig utgivare:
Peter Sarri

Den här sidan är ansluten
till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.
En sameby är inte en samling kåtor på ett fjäll. Nej, det är mer komplext än så. Samebyn är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen. Det finns 51 samebyar i Sverige inom det s.k. renskötselområdet som sträcker sig från Idre och Dalarna i söder till Könkämä och Treriksröset i norr.
Rätten att bedriva renskötsel i Sverige tillhör enligt rennäringslagen den samiska befolkningen, men för att få utöva den rätten måste man vara medlem i en sameby. Av alla samer i Sverige är det bara ungefär tio procent som är medlemmar i någon sameby. En sameby är ett geografiskt område som ofta sträcker sig från skogsområdena i inlandet till fjällen vid gränsen till Norge. På så sätt följer samebyarnas områden fjällrenens årliga vandringar från skogsland till fjäll.
Samebyn utgör både en ekonomisk samarbetsform och ett bestämt landområde. Inom detta område får medlemmarna i samebyn bedriva renskötsel. I delar av området får medlemmarna dessutom fiska och jaga. Man har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. Renskötselrätten grundar sig på begreppet urminnes hävd, det vill säga att man jagat, fiskat och nyttjat renbetesmarkerna i urminnes tid. Reglerna för samebyarna regleras i rennäringslagen.
Företagsdriven
Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om betesmarker, gärden och gemensamma arbeten som ska utföras. Varje renägare beslutar själv om sina egna renar. Hur många renar som ska slaktas till exempel. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om detta och därefter är det samebyns årsstämma som beslutar vem eller vilka som får bli medlemmar.
Renskötselområdet utgör ungefär en tredjedel av Sveriges yta och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr. Det betyder att det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är också länsstyrelserna som bestämmer vilka geografiska gränser varje sameby ska ha och om hur många renar en sameby får ha.
Olika sorters samebyar
Det finns totalt 51 samebyar i Sverige. De är indelade i fjäll-, skogs- och koncessionssamebyar. Fjällsamebyarna flyttar med renarna på somrarna till fjällen och på vintrarna till barrskogar österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet året om.
I Tornedalen bedrivs koncessionsrenskötsel. Den är speciell eftersom även icke-samer får bedriva renskötsel efter speciellt tillstånd. Tillstånden är tidsbegränsade medan de andra samebyarnas renskötsel bedrivs utifrån begrepper urminnes hävd, vilket innebär en starkare och mer bestående rätt.
Det landområde som en sameby nyttjar är uppdelat i året-runt-mark och vinterbetesmark. Året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 oktober - 30 april.
... inom en sameby finns flera olika renskötselföretag.
... året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året.
[Litteratur]
Renskötselrätt, Ulrika Geijer, SSR, Samernas Riksförbund
Rennäringslagen, 1971:473
En ny rennäringspolitik - öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare, SOU 2001:101