Rendrivning Foto: Tor Lundberg Tuorda
Gemensamma arbetsinsatser som samling till skiljningar organiseras av samebyn. Foto: Tor Lundberg Tuorda

Samebyn organiserar renskötseln

En sameby är inte en samling kåtor på ett fjäll. Nej, det är mer komplext än så. Samebyn är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen. Det finns 51 samebyar i Sverige inom det s.k. renskötselområdet som sträcker sig från Idre och Dalarna i söder till Könkämä och Treriksröset i norr.

Rätten att bedriva renskötsel i Sverige tillkommer enligt rennäringslagen den samiska befolkningen, men för att få utöva den rätten måste man vara medlem i en sameby. Av alla samer i Sverige är det bara ungefär tio procent som är medlemmar i någon sameby. En sameby är ett geografiskt område som ofta sträcker sig från skogsområdena i inlandet till fjällen vid gränsen till Norge. På så sätt följer samebyarnas områden fjällrenens årliga vandringar från skogsland till fjäll.

Samebyn utgör både en ekonomisk samarbetsform och ett bestämt landområde. Inom detta område får medlemmarna i samebyn bedriva renskötsel. I delar av området får medlemmarna dessutom fiska och jaga. Man har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. Renskötselrätten grundar sig på begreppet urminnes hävd, det vill säga att man jagat, fiskat och nyttjat renbetesmarkerna i urminnes tid. Reglerna för samebyarna regleras i rennäringslagen.

Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om betesmarker, gärden och gemensamma arbeten som ska utföras. Varje renägare beslutar själv om sina egna renar, t ex hur många renar som ska slaktas. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Därefter är det samebyns årsstämma som beslutar vem eller vilka som får bli medlemmar. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.

Renskötselområdet utgör ungefär hälften av Sveriges yta och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr. Det betyder att det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är också länsstyrelserna som bestämmer vilka geografiska gränser varje sameby ska ha och hur många renar en sameby får ha.

Det finns totalt 51 samebyar i Sverige. De är indelade i fjäll-, skogs- och koncessionssamebyar. Fjällsamebyarna flyttar med renarna på somrarna till fjällen och på vintrarna till barrskogar österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet året om. I Tornedalen bedrivs koncessionsrenskötsel. Den är speciell eftersom det krävs att en same har tillstånd (koncession) för att bedriva renskötsel. Koncessionshavaren kan sedan sköta ett antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruks-fastigheter i området.

Det landområde som en sameby nyttjar är uppdelat i året-runt-mark och vinterbetesmark. Året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 oktober - 30 april.

Relaterat

Renskötselrätt, Ulrika Geijer, SSR, Samernas Riksförbund

Rennäringslagen, 1971:473

En ny rennäringspolitik - öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare, SOU 2001:101

Intressant

51
samebyar
Det finns 51 samebyar i Sverige.

Flera
renskötselföretag
Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?