Hem
Om Sápmi
Djur & natur
Historia
Näringar
Språk
Kultur
Religion
Politik
Webb TV
Pressrum

© Samiskt Informationscentrum
Sametinget
Box 582
831 27
ÖSTERSUND
tel: +46 63 15 08 74
info@samer.se
Webbredaktör:
Anna Skielta
Ansvarig utgivare:
Peter Sarri

Länk till information om talande webb
Den här sidan är ansluten
till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.

Tillbaka
Renskötare med kolt i skiljningshagen
Under kall vinterdag värmer kolten och gálssohat (byxor) en frusen renskötare. Foto: Marie-Louise Niia.
Nordsamernas kolt

Från Gällivare och norrut finns den nordsamiska kolten, gákti, som det finns flera olika varianter av. Koltens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. En person som har kunskap om olika koltar kan se varifrån personen som bär kolten kommer i från.

Material
Det mest traditionella är koltar i skinn, kläde eller vadmal. I dag finns det tillgång till massor av olika tyger och precis som med andra kläder följer även kolten modets svängningar. De vanligaste färgerna på koltar är olika blåa färgnyanser eller svart. Till festliga sammanhang används koltar i alla möjliga färger. Även blommigt tyg förekommer, de används mest på sommaren.

Dekoration
Dekorationen på koltarna är av kläde i mestadels rött och gult, med inslag av blått och grönt. Till några av de nordsamiska koltarna används dekorationsband i färggranna kulörer bland annat sicksackband. Dekorationen skiljer sig från område till område, men även mellan olika familjer. I de områden där dekorationsband används förekommer många olika varianter beroende på familj, släkt och sömmerska. Det finns dock bestämda regler om placeringen och färgvalet av klädesbårderna som bör följas. Bredden på klädet och sicksackdekorationen kan variera beroende på till exempel familj och ålder.

Den kvinnliga kolten
Den kvinnliga kolten kan variera i längd från knäkort till långt ner på vaderna. Snitten är olika från område till område.
Ryggen är uppdelad i fyra till sex långa våder med klädesbårder emellan. Den enklaste varianten har endast röda klädesbårder mellan sömmarna. Andra varianter har både röda och gula klädesbårder samt även dekorationsband i olika färger fastsydda på klädet. Det röda och gula klädet samt även grönt eller blått kläde återkommer mellan okets två sömmar likaså dekorationsbanden. Längst ner dekoreras kolten med rött och/eller gult kläde samt även dekorationsband de områden där de används. Samma dekoration används längst ner på ärmen. För att få vidd i kolten är kilar inlagda från midjan och ner. Många av de nordsamiska koltarna är veckade.
Koltens V-ringade halsöppning är dekorerad med rött kläde eller rött kläde och dekorationsband. Klädet formpressas så att de bildar ett kors mitt fram på många varianter. Kvinnorna använder en fransad sjal som kan vara i alla möjliga färger. Sjalen längs över axlarna och hålls ihop mitt fram med silverbroscher.

Den manliga kolten
Den manliga kolten varierar i längd, men når i alla fall nedanför stussen. Snitten skiftar från område till område.
Dekorationen följer samma mönster som den kvinnliga kolten, med den skillnaden att klädet oftast är bredare. Öppningen på den manliga kolten hålls samman med ett silverspänne eller garnflätor. Kolten har även en krage vars höjd varierar från fem till tio centimeter. Dekorationen på kragen skiftar men harmonierar med övrig dekoration på kolten. Innan för öppningen mitt fram bär mannen antingen en halsduk eller ett barmkläde. Barmklädet kan vara i samma tyg som kolten eller i en avvikande färg och dekoreras ofta liknande som kolten.

Bälten
Kvinnorna har antingen ett vävt bälte, med gul eller vit botten och röda mönstertrådar eller ett bälte sytt av skinn eller kläde. I vissa områden använder kvinnorna även firkalbáddi, förklädesband, ett vävt längre band. Männen har oftast ett bälte i svart läder med silverknappar, men även andra varianter förekommer.

Byxor
Till kolten använder kvinnorna vanliga strumpbyxor och männen byxor i tyg eller skinn. På vintern kan det användas gálsoga eller bittut, byxor sydda av gápmasat¸ renbellingar.

Skor och skoband
De nordsamiska skobanden är vävda med vit eller gul botten och röda mönstertrådar. Det finns olika mönster för män och kvinnor. De traditionella skorna till kolten är čázehat, som är sydda av avhårat skinn och nuvtagat, som är sydda av renbellingar. Man kan även använda andra skor till kolten till exempel fabriksgjorda näbbskor.

Mössor
Alla olika områden har sin egen mössa och det är stor variation på mössornas snitt och utseende.

Luhka
Det vanligaste ytterplagg som används till kolten idag är luhkan, oväderskragen. Denna är sydd utav vadmal eller kläde och dekorerad med rött och gult kläde i sömmarna samt rött kläde och dekorationsband i halsöppning och längst ner.

Kuriosa
Karesuandokolten finns från Karesuando i norr till sydligaste Härjedalen. Detta beror på att i början av 1900-talet tvångsförflyttades familjer från Karesuando söderut. Även om många i dag är tredje eller fjärde generationen av de utflyttade, har de hållit fast vid Karesuando kolten som släkten använder.
Senast ändrad: 2008-01-11
Denna sida kan du inte kommentera.

Dela med dina vänner |

Visste du att
... du kan se på kolten varifrån personen som bär kolten kommer ifrån.

... Karesuandokolten även finns i södra Sápmi.

... det finns partykoltar i glittriga paljett tyger.

... till varje slags kolt hör en specifik mössa.

Läs mer
Rennäring »
Tvångsförflyttning »

[Litteratur]
Susanna Jannok Porsbo/Else Nordheim, Samiskt Dräktskick i Gällevare, Jukkasjärvi och Karesuando socknar
ISBN 91-781087-13

Susanna Jannok Porsbo, Samedräkter i Sverige
ISBN 91-87636-14

Båda böckerna finns att köpa på Ajtte Svenskt Fjäll och Samemuseum
telefon 0971-17070

Samiska ord
Gákti är kolt

Avvi är bälte

Firkalbáddi är Förklädesband

Buvssat är byxor

Gálssohat är byxor sydda av renbällingar

Bittut är kvinnliga benholkar

Gápmasat är renbällingar

Vuoddagat är Skoband

Čázehat är Näbbsko

Nuvttahat är Vinterskor sydda av renbellingar

Gahpir är Mössa

Luhka är Oväderskrage