Höstljus viljar över fjällsjö som gör sig redo för vintern. Foto: Sara Israelsson.

Den första skolreformen som särskild berör samerna beslutades 1895. Barn till renskötande samer fick gå i särskilda vinterkurser på tio veckor i Karesuando och Jukkasjärvi. Det var det första steget till det som skulle bli en mera fast undervisning av samebarn.

Nästa steg var 1913-års skolreform som gällde barn till nomadiserande samer. Barn till bofasta samer som inte var renskötare var hänvisade till den svenska skolan. Den bärande idén bakom reformen var att "lapp ska vara lapp". Vanliga skolor ansågs vara olämpliga för samernas barn. Svenska myndigheter vara rädda att moderna skolor "skulle awänja samebarn från nomadlivet och renskötseln", för att använda ett direkt citat från den utredning som låg till grund för reformen.

Nomadskolans tidiga utveckling byggde på ideologin att "Lapp ska vara lapp", och att samerna därigenom borde hållas isolerade från det övriga samhället. Med 1913 års skolreform tänkte man sig kåtaskolorna som huvudform för samernas skolor. En skolform som skulle följa de renskötande familjerna på deras flyttningar. I de större kyrkbyarna fanns fasta nomadskolor för de äldre barnen. Dessutom gick reformen ut på att samernas barn inte behövde lika bra utbildning som andra svenska barn.

Vid samernas landsmöte i östersund 1918 behandlades skolfrågan. Samerna reagerade starkt mot de usla skolkåtorna och mot hela skolreformen. I ett enigt uttalande från landsmötet krävfr samerna att skolan ska ge barnen sådana kunskaper att de skulle kunna möta den snabba utvecklingen i "lappmarkerna". Det ställdes också krav på att kåtaskolan skulle avskaffas och att eleverna i de fasta nomadskolorna skulle få bo i ordentliga skolhem. Från myndigheternas sida ansåg man att samernas uttalanden och förslag inte kom från hela befolkningen. Dessutom ansåg man att samerna själva inte var tillräckligt kunniga att ha synpunkter om skolans förhållanden.

Men tiden hann i kapp och nya undervisningsidéer tog över. De hälsovådliga skolkåtorna ersattes under 1940- och 1950-talen med moderna elevhem. Undervisningen anpassades också mer till den nya tidens behov. Rennäringen och samisk kultur var inte längre det självklara svaret på vad nomadskolan skulle ge. Svensk kultur och det svenska språket blev mer och mer förhärskande norm och förebild. Samebarn skulle fostras till goda svenska medborgare eftersom rennäringen och samekulturen var dömd att gå under.

Vi närmar nu oss modern tid och det upplysta samhället som försöker rensar bland tidigare orättvisor. 1962 beslutade riksdagen om en omorganisation av sameundervisningen. Den tidigare nomadskolan med årskurs 1 till 6 blev frivillig och öppen för alla samers barn. Namnet ändrades några år senare till sameskola. Samiska språket blev ett obligatoriskt ämne och fick omfatta högst två veckotimmar. Skolplikten blev nio år för alla och ett samiskt högstadium inrättades i Gällivare. Det lades ner 83/84 på grund av för lågt elevantal. Från och med 1962 kan man säga att sameskolan blev som vilken svensk skola som helst och rättvisa var skipad. Med svensk kultur och det svenska språket som norm och med samma läroplan som alla andra skolor förutom mågra timmar samiska i veckan. 

Det dröjde ytterligare nästan 20 år innan samerna, genom sina riksorganisationer, fick inflytande över samiska utbildningsfrågor. 1980 inrättade riksdagen en sameskolstyrelse med samer i majoritet. Från början var den enbart ansvarig för sameskolorna men efter hand har ansvaret utökas och omfattar idag även samisk barnomsorg, samisk utbildning på högstadiet och i gymnasieskolan.

KORTFAKTA OM SAMISK UNDERVISNING

Det finns samisk förskoleverksamhet och sameskolor på femplatser i Sverige: Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Sameskolorna har undervisning i årskurserna 1 till 6. Sameskolstyrelsen utses numera av Sametinget och huvudkontoret är placerat i Jokkmokk.

I flera kommuner har eleverna möjlighet att välja samisk integrering i den svenska skolan. Eleverna följer undervisningen i den "vanliga" grundskolan men vissa ämnen såsom språkval, slöjd och samhällorienterade ämnen har samisk inriktning.

I Jokkmokk, på Bokenskolan, kan man välja ett gymnasieprogram med samisk inriktning. Det är det enda gymnasium i landet med en liknande samisk prägel. Programmet har riksintag, det vill säga, du kan söka till det var du än bor i Sverige.

Det finns en samisk högskola, Sámi Allaskuvla, i Kautokeino (Guovdageaidnu), Norge. Den etablerades 1989 och skolans huvudspråk är samiska. Studenterna kommer från alla håll i Sápmi, från Norge, Finland, Sverige och Ryssland. På skolan kan man studera samiska, journalistik, slöjd och pedagogik. Högskolan har omkring 260 studenter och 52 anställda. I Sverige finns det möjlighet för samiska studier på bland annat universiteten i Umeå och Uppsala.

Samernas utbildningscentrum är en folkhögskola i Jokkmokk med anor långt tillbaka i tiden. Den bildades redan 1942 och ägs av en stiftelse bestående av SSR, samernas Riksförbund, Same Ätnam och Jokkmokks kommun. På Samernas kan du läsa duodji (slöjd), samiska, samt linjer för företagande, natur och samhälle. det finns också korta kurser och distansundervisning.