Ailluhas jojkar
Áilluhas i ett av sina sista framträdanden. Foto: John Erling Utsi.

Nils Aslak Valkeapää - en samisk multikonstnär

Den samiska kulturens förgrundsgestalt var under en lång tid Nils Aslak Valkeapää. Under större delen av sitt liv hade han framträtt på scener, startat förbund för samiska musiker, konstnärer och författare, gett ut poesiböcker och verk med historia, musik, bilder och hållit konserter och föreläsningar runt om i världen. Efter ännu en lång resa ut i världen år 2001 dog han, 58 år gammal.
Nils Aslak, eller Áilluhas som han kallades, var uppfödd i en renskötarfamilj. Men eftersom han inte förmådde avliva en ren valde han studier istället för att följa det traditionella spåret. Efter lärarstudierna blev hans liv dock annorlunda än han tänkt sig. 1960-talet präglades av ett samiskt uppvaknande. Från att dölja och skämmas över sitt ursprung började, framför allt unga samer, att öppet visa sin medvetenhet och stolthet över att vara samer. Kulturkampen tog sig många uttryck. I denna hade Áilluhas en central roll. Jojken, som förr levt i det tysta, lyftes upp på scener och i media.

Modern jojk
År 1968 utkom den första skivan, Jojkuja, med modern samisk jojk byggd på den traditionella. I sin pamflett Hilsen fra Sameland, gick Áilluhas till hårt angrepp mot de makter och nationalstater som så länge tryckt ner det samiska folket. Hans konst liksom hans bostadsort var gränslös. I bilder, musik och ord lyfte han fram det samiska arvet i nya former och media. Symboliken, färgerna och innehållet tog sig de utryck som konsten själv valde. I ett otal konserter i Sápmi och världen förde han fram jojken och poesin, ofta i form av multimediala konserter. I hans hem fanns otaliga mängder med fotografier, målningar och skulpturer.

Produktiv
Under flera decennier var Áilluhas oerhört produktiv. Förutom att med jämna mellanrum ge ut böcker och CD-skivor, turnerade han som musiker, bildkonstnär och föreläsare. För unga samer var han inte bara en förebild, han var även den som entusiasmerade och hjälpte samiska konstnärer och artister. År 1991 tilldelades han Nordiska Rådets litteraturpris för boken Beaivi Áhcázan. Boken är ett epos över det samiska folkets historia. Bilderna och poesin utgör tillsammans fundamentet i en vandring från de första hällristningarna till dagens Sápmi. Verket kan läsas både som en inre resa genom tid och rum i Sápmi, och som en poetisk betraktelse av det samiska folket, illustrerad med teckningar och fotografier.

Prisad för fågelkonsert
År 1993 vann Áilluhas Prix Italias radiopris med symfonin Goase dusse, ett verk där fåglarna i Sápmi har huvudrollen. Sedan barnsben hade han ett nära och kärleksfullt förhållande till de fåglar som omgav honom. Största delen av sitt liv var hans hem Beahttet på den svensk-finska gränsen. Där bodde han i ett hus nästan helt utan grannar och där fann han ro och kraft i sin ensamhet. Naturen omkring, tundran, älven och vidderna, var hans egentliga hem. Djuren och fåglarna hans närmaste vänner.
– Här är jag aldrig ensam, sade han en gång, men jag känner mig ofta ensam i Helsingfors och Stockholm.

Intressant

År 1991 tilldelades Nils Aslak Walkeapää Nordiska Rådets litteraturpris för boken Beaivi Áhcázan.

­­

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?