–I dag finns det inte många samer som kan
bärga sig enbart på att sälja renkött, säger
Ingemar Blind.
Ingemar är ordförande i sin sameby Girjás
och med i styrelsen för Svenska Samernas
Riksförbund, SSR. En av de viktigaste
frågorna han driver är att medlemmarna i
landets samebyar ska få möjligheter att
skaffa sig bisysslor som ger extra inkomster.
Snittlönen för en renskötare i dag är väldigt
låg.
I Girjás försöker man etablera småskalig
turism, men enligt rennäringslagen får en
sameby enbart bedriva renskötsel. Resurser i
form av småvilt och fiske har hittills nästan
inte alls tagits tillvara i turistverksamhet.
Samma sak gäller älgjakten. Trots att älgjakt
bedriven av gästjägare hade kunnat ge
samebyn stora inkomster går det inte att
genomföra.
–Det är tveksamt, säger Ingemar, om
samebyn har rätt att överlåta jakten på älg
till andra. Och dessutom måste hela samebyn
vara enig om att göra detta.
Taxi och matlagning
Ingemar har dock funnit vägar som ger
hans hushåll extra inkomster. Renskötseln
är för det mesta säsongsbetonad. Under
vissa perioder av året finns det tid att arbeta
med annat. För tre år sedan köpte han
och en kamrat en taxi. I somras startade
han, tillsammans med en kompanjon, ett
företag för att förädla renkött. Eftersom
hans tes är att folk vill att matlagning ska
gå snabbt och vara enkelt har de tagit fram
produkter för detta.Alla med renkött som
bas. En av dem är rökt renkött med pressad
potatis och lite grönsaker i en portionsförpackning
för mikrougn. Målet i starten är
att producera 500 portioner om dagen.
–Det går inte att bara skänka bort bra
renkött för 35 kronor kilot, säger Ingemar.
Någon lönsamhet går det ju inte att få på
det sättet.
Mindre renkött än älgkött
Jämförelsevis är renkött ingen stor produkt
i svensk livsmedelskonsumtion. I landet
produceras cirka 1 500 ton per år. Det är
mindre än mängden älgkött och bara en
bråkdel av nötköttets volym.
Av landets
renskötare är det inte många som arbetar
med förädling av köttet. De allra flesta säljer
djuren till uppköpare som väntar vid
rengärdet. Det betyder att mycket av förtjänsterna
som ligger i att förädla köttet till
sådant som korv, färdigmat och torrkött
hamnar hos andra än renägarna.
Trots svårigheterna med att få renskötselföretagandet
att bli ekonomiskt lönsamt
kommer Ingemar aldrig att ge upp. Han
har vuxit upp med renarna och att sköta
dem är det han är bäst på.
Mer varierat näringsliv
De projekt Ingemar startat och arbetar
med är inte precis vanliga bland dagens
renskötare. De flesta försöker bärga sig på
renskötsel, jakt och fiske.
–Och det jag bedriver är ju långt ifrån
säkert. Det kan gå bra, eller dåligt, och då
får man ta smällarna. Men man måste ju
försöka.
2005-03-02
Ett liv fyllt med bisysslor
Renaägare, taxichaufför, matproducent – Ingemar Blind kan sätta många titlar på visitkortet.