–I dag finns det inte många samer som kan bärga sig enbart på att sälja renkött, säger Ingemar Blind. Ingemar är ordförande i sin sameby Girjás och med i styrelsen för Svenska Samernas Riksförbund, SSR. En av de viktigaste frågorna han driver är att medlemmarna i landets samebyar ska få möjligheter att skaffa sig bisysslor som ger extra inkomster.

Snittlönen för en renskötare i dag är väldigt låg. I Girjás försöker man etablera småskalig turism, men enligt rennäringslagen får en sameby enbart bedriva renskötsel. Resurser i form av småvilt och fiske har hittills nästan inte alls tagits tillvara i turistverksamhet. Samma sak gäller älgjakten. Trots att älgjakt bedriven av gästjägare hade kunnat ge samebyn stora inkomster går det inte att genomföra.

–Det är tveksamt, säger Ingemar, om samebyn har rätt att överlåta jakten på älg till andra. Och dessutom måste hela samebyn vara enig om att göra detta.

Taxi och matlagning
Ingemar har dock funnit vägar som ger hans hushåll extra inkomster. Renskötseln är för det mesta säsongsbetonad. Under vissa perioder av året finns det tid att arbeta med annat. För tre år sedan köpte han och en kamrat en taxi. I somras startade han, tillsammans med en kompanjon, ett företag för att förädla renkött. Eftersom hans tes är att folk vill att matlagning ska gå snabbt och vara enkelt har de tagit fram produkter för detta.Alla med renkött som bas. En av dem är rökt renkött med pressad potatis och lite grönsaker i en portionsförpackning för mikrougn. Målet i starten är att producera 500 portioner om dagen.

–Det går inte att bara skänka bort bra renkött för 35 kronor kilot, säger Ingemar. Någon lönsamhet går det ju inte att få på det sättet.

Mindre renkött än älgkött
Jämförelsevis är renkött ingen stor produkt i svensk livsmedelskonsumtion. I landet produceras cirka 1 500 ton per år. Det är mindre än mängden älgkött och bara en bråkdel av nötköttets volym.

Av landets renskötare är det inte många som arbetar med förädling av köttet. De allra flesta säljer djuren till uppköpare som väntar vid rengärdet. Det betyder att mycket av förtjänsterna som ligger i att förädla köttet till sådant som korv, färdigmat och torrkött hamnar hos andra än renägarna. Trots svårigheterna med att få renskötselföretagandet att bli ekonomiskt lönsamt kommer Ingemar aldrig att ge upp. Han har vuxit upp med renarna och att sköta dem är det han är bäst på.

Mer varierat näringsliv
De projekt Ingemar startat och arbetar med är inte precis vanliga bland dagens renskötare. De flesta försöker bärga sig på renskötsel, jakt och fiske.

–Och det jag bedriver är ju långt ifrån säkert. Det kan gå bra, eller dåligt, och då får man ta smällarna. Men man måste ju försöka.