Barnen i familjen Kråik i Norrtälje
Alexander, Ida och Simon Kråik är stolta över sitt samiska ursprung och skulle gärna kunna prata samiska med sina släktingar. Foto: Måna Roos.
2006-05-24

Modersmålsundervisning – rättighet för få

När åttaåriga Lisa Kråiks bästa kompis fick modermålsundervisning i finska undrade Lisa varför inte även hon kunde lära sig sitt modersmål, samiska. Men några sådana möjligheter stod inte till buds i hemstaden på 70-talet.
– Då blev jag jättearg men godtog det på något vis eftersom det inte gick.
Till hennes förvåning har inte så mycket ändrats sedan dess trots att samiska numera är ett nationellt minoritetsspråk. Det innebär enligt grundskoleförordningen att samiska elever ska erbjudas modersmålsundervisning även om det inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet.

– Jag ville att mina tre barn skulle få modersmålsundervisning och hade skaffat en lärare. Rektorn tyckte att det lät bra men sedan hon pratat med kommunen blev det nej.

Många invändningar
Lisa Kråik bor numera på Gräddö utanför Norrtälje och liksom många andra samiska föräldrar runt om i landet för hon en kamp för undervisning i samiska. Först anmärkte kommunen, där familjen Kråik bor, mot den tilltänkte lärarens löneanspråk. Alldeles för höga, ansåg kommunen trots att läraren var väl kvalificerad för normalt arvode. Nästa invändning var att Lisa inte talade samiska med sina barn och själv borde ha bättre kunskaper.

– Men, hur skulle vi kunna göra det när staten tagit ifrån oss vårt språk i två generationer? Det är faktiskt inte mitt fel att det blev ”skämmigt” att vara same. Min mammas generation fick inte tala samiska, då fick de stå i skamvrån i skolan. Hon skickades på internat i Jämtland där de samiska barnen fick skämmas för sitt ursprung. I hennes barndom kallades de för ”skitlappar”. Men Lisa var stolt över sitt ursprung och blev inte stött av att kallas Lapplisa när hon gick till skolan i sin stora samemössa. På somrarna åkte hon till släkten i Tjallingen i södra Jämtland och lärde sig mer om det samiska.

– För mig är det jätteviktigt att språket lever vidare, särskilt sydsamiska som är på väg att dö ut. Mina kusiner har gift sig med andra samer och pratar språket hemma. Varför ska inte mina barn förstå sin släkt?
Frågan om barnens modersmålsundervisning har varit och vänt på Skolverket som kritiserade Norrtälje kommun för att den inte gjort någon seriös prövning av barnens kunskaper. Men någon sådan prövning har inte gjorts och kommunen insisterar fortfarande på att Lisa och hennes man borde prata samiska hemma.

– Det hela är faktiskt larvigt av kommunen. I stället för att vara stolta över att de har samer i kommunen gör de allt för att hindra oss.

Pluggar på egen hand
Alexander är 16 år, Ida 14 och Simon 8 år och går numera i tre olika skolor. När familjen började kämpa för modersmålsundervisningen gick de i samma skola.

– De har börjat plugga lite på egen hand och är duktigare än vad jag är.
Men de behöver ytterligare stöd från en lärare. Det är viktigt att ungdomarna lär sig om det samiska arvet, framhåller Lisa. De har rätt att känna sig samiska, men sedan blir det ungdomarnas beslut om de vill anamma den samiska kulturen eller inte.

– Det kunde inte generationen före mig. Det är viktigt att förstå kulturen för att förstå sig själv. En same behöver inte äga renar. Det är mer en känsla i kroppen. Är jag svensk? Ja och nej. Jag vill att mina barn ska ha det valet.
Hur språkstriden slutar är oklart men utanför familjen Kråiks villa vajar fortfarande den samiska flaggan. Och kanske har de hunnit bygga klart kåtan på tomten för att röka fisk och kött.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?