2005-03-15

Att slöjda med själ och hjärta

Trots att Sune Enoksson är en av sameslöjdens mest erkända utövare, har han aldrig kunnat leva helt på sin konst. Sunes knivar, dosor och kåsor är hett eftertraktade samlarobjekt. Den som beställt ett föremål av hans hand kan få vänta i åratal. Men rik har han inte blivit.
Inte på pengar i alla fall. Men livskvalitet – tillsammans med slöjdande hustrun Astrid och fyra, nu utflugna, barn – har han nog haft i övermått. De träffades på dåvarande Samernas Folkhögskola i Jokkmokk 1951. I över femtio år har de levt och arbetat tillsammans. Sune med hårdslöjd, Astrid med mjuka material som skinn och textil. De utstrålar en sällsynt samstämmighet och trivsel, när vi träffas i den kombinerade ateljén och bostaden, byggd på sluttningen upp mot Ingemarsbacken i Tärnaby. Sensommardagen är vacker och utsikten över Gautajaure och fjällen söderöver hänförande.

Långa dagar och hårt arbete
Astrid har en liten slidkniv hängande i en tvinnad skinnsnodd runt sin hals. Det är en helhornskniv, med slida och skaft av renhorn, rikt ornamenterat. Sune har gjort den – en av hans specialiteter – och en av många gåvor till hustrun.

– Jag använder den till allt.Att skära papper med, när jag syr... jämt! Den hade jag på mig när jag for till Kina, säger Astrid. De vackraste han gör, stannar inom familjen. De fyra barnen har alla var sin samling. Men Sune Enoksson har hela livet varit en flitig man så det har blivit mycket gjort.

– När jag jobbade samtidigt blev det långa arbetsdagar. Först i skolan, sedan i ateljén fram till tio, elva sådär. Då brukade vi avsluta dagen med renskav, vatten och hårt bröd!
I 40 år arbetade han som slöjdlärare i Tärnaby vid sidan om konsthantverket. Nu är Sune Enoksson 70 år och pensionär. Varför har det gått så bra för dig?

– Man måste ha ett glödande intresse, en passion för det man gör. Man måste förstås ha lite talang också, men det mesta är envishet och tjurskallighet. Och man måste ha råd att vara fattig ibland!
Sune menar att det är omöjligt att leva på slöjden. För att få en dräglig inkomst har han räknat ut att omsättningen måste ligga runt 400 000–500 000 kronor. Och det är en omöjlighet när man sysslar med ett konstnärligt arbete.

– Där har vi det största problemet, menar Sune Enoksson som berättar att han faktiskt gjorde tidsstudier på sig själv under en längre period.

– Av en åtta timmars dag, blev det bara fem timmars effektiv arbetstid. Resten gick åt till annat, folk som kom på besök, kunder och liknande.

Hög konstnärlig kvalitet är a och o
Verkstaden ligger i ett litet rött hus strax ovanför bostaden. I lådor ligger råmaterialen: renhorn, älghorn, masurbjörk, rot och träbitar av skilda slag. Här finns flera maskiner, såg, slip, svarv, som han – till skillnad från slöjdarna förr i tiden – använder i grovgörat. Mesta tiden sitter han dock vid det välslitna bordet framför fönstret och arbetar med kniven. Ornamentiken skärs in för hand, med ögonmått direkt, utan förlagor.

– För mig är kniven huvudverktyget, säger Sune och betonar hur viktigt det är att hålla dekoren stilren.
Ingen av Sunes knivar, dosor eller kåsor är den andra helt lik. Alltid skiljer någon detalj. Men hans ornament är alltid stramt geometriska, som det sydsamiska förespråkar. Han blandar aldrig in nordsamisk, mer organisk och figurativ dekor. Däremot experimenterar han med nya materialblandningar, som att lägga in tenn och silver i renhornet. Att hålla en hög konstnärlig kvalitet, att aldrig tumma på den, är a och o för den som vill göra sig ett namn inom slöjden, menar Sune.

– Då har man alltid köpare. Viktigt lära sig företagandet Vad har han för råd till den som vill satsa på slöjden?
– Att lära sig företagandets spelregler. Det är viktigt att kunna bokföring, skattefrågor och sådant, för att inte åka på bakslag som är svåra att reparera.

– Den samiska kulturen går inte under utan statsbidrag. Men det är klart att det vore välbehövligt om det funnits en investeringsfond som gällde samisk företagsamhet inom slöjd och konsthantverk. Den frågan har också diskuterats inom berörda organisationer. Att slöjda kräver ofta stora investeringar i utrustning, lokaler, utbildning och marknadsföring. Men samiskt hantverk går ju aldrig att massproducera, säger Sune Enoksson.
När han sen funderat ett varv till, som så ofta, tillägger han:

– Fast kommer den rätta personen, med rätta intresset och rätta ambitionen, så fortsätter han att skapa, oavsett bidrag.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?