Foto: Tor Lundberg Tuorda
Foto: Tor Lundberg.

Ripjaktstid

Så länge man vet har samerna jagat ripa. Tidigare för att dryga ut det egna matförrådet, i dag för avsalu som binäring till renskötseln. En av ripjägarna är John Kuhmunen. Varje vinter tillbringar han flera veckor vid fjället Áhkkás fot.

I det fladdrande skenet från elden fyller John Kuhmunen salongsgevärets magasin. Han väljer ut vilken ammunition han ska ta med under dagens jakt och packar sin lilla ryggsäck med kaffetermos och smörgåsar. Det är skumt ute ännu, men John gör sig ändå färdig. Han vill kunna utnyttja varenda minut av den korta dagens skjutljus.

Snaror
Han viker kåtadörren åt sidan, kastar upp säcken på ryggen och greppar salongaren. Sparkar in skorna i skidornas tåremmar och börjar långsamt skida upp mot fjällsluttningen. I gryningens tilltagande vind hörs inte fjällripornas knarrningar. John Kuhmunen är renskötare i Sirges sameby. Han har också alltid varit en flitig ripjägare. Varje år, i februari och mars har han legat ute, ibland veckor i sträck. Ofta under det mäktiga fjället Áhkká. Där, på fjällets norra sida, bor han i en tältkåta.

- Här är det oftast mindre med snö än på andra ställen, så riporna kan lättare hitta mat, säger han.
I alla tider har ripjakten varit ett betydelsefullt inslag i det samiska samhället. När samerna livnärde sig som jägare och fiskare, skedde jakten mest under vintern och vårvintern. Snaror av sentråd – och senare mässingtråd – monterades på lagom höjd i en björkklyka som var nedstucken i snön. Klykan utgjorde en öppning i en häck av björkkvistar som jägaren planterat. När ripan betat slut på kvistar och knoppar efter en kant, sökte den sig till häckens andra sida. Den for in genom den enda öppning som fanns, och snaran drogs åt.

Också sedan renskötseln gjorde sitt intåg levde snarningsjakten kvar. I april-maj var riporna ett värdefullt komplement i kosten, som annars var baserad på renkött. Snarningsjakten kunde praktiseras när helst maten började tryta. Riporna var nödproviant.

Salongsgeväret
I början av 1900-talet blev det revolution på ripfjället. Salongsgeväret gjorde intåg. Den klena kalibern och de billiga patronerna gjorde en effektivare kommersiell jakt möjlig. Den mindre fjällripan var det byte man främst jagade. Den är lättare att komma nära än sin större kusin dalripan. På en enda dag kunde jägare fälla över 100 ripor med sin en-skotts-salongare.
I dag används gevär med tio patroner i magasinet och kikarsiktet har ersatt korn och skåra.
John igen.

- Man har olika skott för olika situationer. Snabba skott för långa håll, då skjuter man 15 meter längre. Men det gäller att inte blanda skotten.

Den fria småviltjakten
I den moderna renskötseln räknas ripjakten som binäring. Under år när betet är dåligt och renar dör, ger denna jakt en av många alternativa inkomster. Den fria småviltsjakten har dock inneburit att störningarna från jägare utifrån har ökat. Tidigare jagade John Kuhmunen och hans bröder vid Sijddijávrre, som är deras sommarviste, men med de nya reglerna för småvilitsjakt blev jakttrycket för hårt där. Räddningen för ripjägarna i fjällsamebyarna i Jokkmokks kommun är dock att de kan jaga inne i nationalparkerna. Kuhmunens valde att förlägga sin ripjakt till Áhkká i Stora Sjöfallets nationalpark.

En ripjaktsdag med skidåkning, gång och klättring längs fjällsluttningen, lider mot sitt slut. Vägen tillbaka till baslägret är lättare. Skidorna skjuter fart, som av sig själva, över den blanka sjöisen. Väl framme vid tältkåtan på den västra stranden lastar John Kuhmunen av dagens skörd, fem ripor.
- Men det spelar ingen roll om det inte blir så många varje dag. Ligger man ute länge drar det ihop och blir ganska mycket till slut, säger han.

Relaterat

Giron är det nordsamiska namnet för fjällripa. Rievssat är dalripa.

Intressant

Nyttigt
        & gott
Ripkött är bland det nyttigaste kött du kan äta.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?