Liselotte Wajstedt. Foto: Carola Grahn.
Liselotte Wajstedt, skapar samisk film som ingen annan gjort förr. Foto: Carola Grahn.
2006-09-05

Roadmovie och identitet

Ett ivrigt sökande efer oupptäckt identitet har drivit Liselotte Wajstedt till att skapa filmen Sami neida jojk som kommer att ha premiär under hösten.
Liselotte Wajstedt är 32 år, bor i Stockholm och har studerat animation vid Högskolan på Gotland. I hennes första film, Sami nieida jojk, tar hon i tu med sin samiska identitet och sökandet tillbaka till sina samiska rötter i Nedre Soppero.

-Det var inte helt naturligt för mig att jobba med film. Jag började som målare och tecknare. Sedan började jag med animation och exprimentfilm. Med film kan jag säga så mycket på många sätt.

Under studietiden började Liselotte med ett dokumentärfilmsprojekt som senare utvecklades till dokumentärfilmen Sami neida jojk. Filmen är formad som en jojk där animation och bilder blandas.

-Filmen handlar om mig själv när jag försöker hitta tillbaka till mej själv och min identitet. Filmen är ett uttryck för mitt sökande och min längtan till det samiska. Jag har alltid saknat det samiska i mitt liv. Jag känner mej mycket mer landad i det samiska nu. Jag vill vara med och påverka. det finns mycket jag tycker är viktigt.

Sami neida jojk är Liselotte Wajstedts första längre filmprojekt och Liselotte jobbar nu för att färdigställa filmen som kommer att ha premiär under hösten.

Vi ses i Kautokeino
Förhoppningsvis börjar inspelningen av Liselotte Wajstedts kortfilm "Vi ses i Kautokeino" i september. Filmen är upptakten till hennes kommande långfilm med arbetstiteln "Resan till Kautokeino". Filmen är inspirerad av Ann-Marie Ljungbers bok "resan till Kautokeino" som handlar om fyra personer som rör sej mellan Tromsö och Kautokeino.

Filmen "Vi ses i Kautokeino" handlar om Jorinda och hennes inre resa från att vara barn till att bli kvinna.

-Jorinda är en ganska stilla och introvert person, men hon vet sitt värde, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva filmen eftersom handlingen är så mångbottnad och ännu inte helt färdig.

Jorinda lever i nuet och möter omvärlden genom sin lilla fickspegel.

-Genom spegeln ser Jorinda på det hon nyss lämnat, på sig själv och på det hon ska möta genom den.

I Liselottes film möter Jorinda Mikkal. Mikkal kommer precis som Jorinda från Kautokeino. De båda ungdomarna möts i Tromsö. Mikkal spelar i ett band som Jorinda åker för att lyssna på och av en slump springer de på varandra på Tromsös gator. Känslor väcks till liv och en kärlekshistoria växer fram.

Liselotte menar att det inte är lätt att vara kille i Norrland och syftar på att det kan vara svårt för många killar att visa sina känslor. Liselotte vill undersöka stereotyperna som hon har upptäckt. Mikkal är en norrländsk kille från vidderna.

-förväntningarna på manlighet verkar ha skapat något slags machoidial bland många av männen.

Språket
Hela filmen utspelar sig på samiska och det i sig är inte så märkvärdigt även om utbudet av samiskspråkiga filmer är ganska litet. Det anmärkningsvärda med denna filminspelning är att Liselotte själv inte alls pratar samiska.

-Jag håller på att lära mig samiska och jag förstår det ganska bra, men det är lite svårt att förstå den exakt dialogen eftersom jag skriver på svenska och får det översatt. Det var självklart att filmen skulle vara på samiska.

I produktionen arbetar Liselotte tillsammans med en koreograf och hon betonar att det är viktigt för henne att skådespelarna har nära kontakt till sin kropp. Liselotte använder sig av både dans och animation i sitt berättande. Filmen är ett möte mellan Liselottes ursprung och samtid, mellan film, dans och animation och en mytomspunnen kultur får möta en modern berättarteknik.

Kommande långfilm
Liselotte har många projekt på gång och tanken är att "vi ses i Kautokeino" ska vara en upptakt till en långfilm med arbetsnamnet "resan till Kautokeino" som Liselotte planerar att börja filma nästa höst. Till sin hjälp har Liselotte producenten Anna G Magnusdottir och produktionsbolaget LittleBig Productions. Filmen kommer att ha samma handling som "Vi ses i Kautokeino".

Intressant

det varje år arrangeras en samisk filmfestival i Kautokeino där filmduken är gjord av snö.

Filmen "vägvisaren" av Nils Gaup blev Oscarsnominerad 1988.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?