Vit sarv framifrån. Foto: Sara Israelsson.
Att arbeta med rentjuren när den är som störst är ett tungt jobb. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2006-09-29

Sarvslakt

I september före brunsten är rentjuren som störst och kan väga uppemot 150 kg. Under senare delen av juli och augusti har renen haft en tillväxtperiod och byggt upp sina fettreserver och sin muskelmassa inför den stundande vintern. I mitten av september månad före brunsten samlar renskötarna ihop renhjorden för sarvslakt.
Sarvslakten har etablerats under senare delen av 1900-talet i Sápmi. Renskötseln har på kort tid förändrats från att ha varit en intensiv renskötsel med mindre renhjordar på små områden till att bli mer extensiv. Den intensiva renskötseln var uppbyggd på naturahushållning och var därför inte lika beroende av kött till avsalu som renskötseln är i dag. Den extensiva renskötseln innebar att renantalet i renhjordarna ökade och ett annat arbetssätt infördes. När den extensiva renskötseln etablerades övergick man från naturhushållning till penninghushållning, vilket innebar att sarvslakten fick större betydelse för den enskilda renägarens ekonomi.

Motorisering
Motoriseringen av rennäringen innebär att större renhjordar kan samlas på kortare tid med bättre resultat och därför är det i dag möjligt att genomföra sarvslakten. I dag används motorcyklar, helikopter, skoter och fyrhjulingar i renskötselarbetet. När renskötarna fortfarande gick till fots för att samla ihop renarna var det naturligtvis svårare att få ihop en renhjord till sarvslakten.

Kastrering
Kastrering av sarv har alltid förekommit men det var vanligare före motoriseringen av rennäringen. Att kastrera större delen av sarvarna var nödvändigt för att kunna slakta senare under höstvintern och bibehålla en högre slaktvikt. I dag kan man hitta platser i fjällområdet med stora hornhögar där man med all sannolikhet kastrerat sarv. På hösten uppehåller sig renarna i fjällområdets björkskogar i väglöst land men senare på höstvintern när renhjordarna flyttas ner till skogslandet är det betydligt lättare att praktiskt organisera en slakt.

Det var vanligare och enklare att förr i tiden sälja en "slaktskock" på vinterlandet till uppköpare på plats än att organisera en avsaluslakt uppe på fjället där inga vägar fanns.

Strängare regelverk
Strängare regelverk kring slakten har medfört förändringar för rennäringen. Tidigare var det vanligt att slakta och sälja renkött direkt vid renhagen men i dag är det inte förenligt med livsmedelsverkets förordningar och EU-direktiv. Mobila slakterier användes tidigare vid renslakt men i dag lever många av dem inte upp till de hygienkrav som ställs på slakt av kött till avsalu. I dag sker i stort sett all slakt i fasta slakterier vilket medför att renarna i vissa fall måste transporteras för att nå ett godkänt slakteri. Transport av djur styrs av regelverk upprättade av djurskyddsmyndigheten. I dag kontrolleras allt renkött som går till försäljning av veterinär innan det når kyldisken i matvarubutiken.

Intressant

sarv är en rentjur

samerna förr i tiden kastrerade sarv genom att tugga sönder deras testiklar.

under höstsommaren befinner sig renarna i fjällområdets björkskogar för att äta svamp.

det krävs 3 man för att "dra" en sarv.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?