Svaipas samebyordförande Leif-Anders Blind. Foto: Sara Israelsson.
Leif-Anders Blid spanar ut över renhjorden efter sin sarv. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2006-09-29

Två samebyar och en sarvslakt

Svaipa och Grans samebyar har samlat till sarvslakt. Området som samebyarna arbetar på är stort och renskötarna måste färdas långa sträckor för att samla ihop renhjorden. Leif-Anders Blind är ordförande i Svaipa sameby och en av de ansvariga för att organisera arbetet i samebyarna.
- Konsekvensen av att arbeta på en stor geografisk yta är att den enskilda renskötaren arbetsmässigt har större områden att övervaka. Rensamlingar måste praktiskt organiseras med folk som samlar renar från olika områden som Norge i väster till Laisdalen i norr och Björkfjäll i öster säger Leif-Anders Blind.

Ljudet berättar
Från fjällbjörkskogen hörs en helikopter tillsammans med det dova ljudet av tusentals renklövar springande mot marken. Surret av motorcyklar och fyrhjulingar säger att renhjorden sakta närmar sig renhagen där dagens slaktrenar kommer att skiljas från renhjorden.

Leif-Anders menar att användning av helikopter vid spaning gör att man lättare kan planera samlingsarbetet tidsmässigt och därmed komma till renhagen samma dag som slakteribolagen och inhyrd personal är på plats. Det finns olika aspekter som renskötarna måste ta hänsyn till som väder och vind och renhjordens kondition. Det är en svår uppgift i dagens samhälle där många övriga samarbetspartners är tidspressade och vill planera i förväg.

Vid renhagen i Biergenäs trängs skolungdomar på studiebesök med turister och renägare. När dagens arbete i renhagen börjar går renskötarna in i renhjorden. Husbehovsslaktarna gör sig i ordning för dagens arbete medan någon annan står och väntar med en hink för att fylla den med blod till palten.

Blod svett och tårar
Renskötselarbete är fysiskt krävande och under sarvslakten behövs styrka för att orka med arbetet. Det krävs ungefär 3 personer för att få en stor sarv från renhagen ut till slaktaren.

- Hela familjen hjälps åt vid renhagen, det är ett teamwork där alla krafter används och alla i familjen fyller en viktig funktion säger Leif-Anders.

Husbehovsslakt
Under sarvslakten slaktar många för eget husbehov. Traditionellt har samerna använt alla delar av renen och i dag tar man vara på allt från tarmar till senor och blod. Skinnet kan garvas och förvandlas till allt från väskor till hårsmycken. Tarmarna rengörs och används till att göra korv. Magsäcken tvättas och fylls med blod som torkas till nästa sommars blodpalt.

-I vår familj hjälps vi åt att ta vara på renens biprodukter så som horn, skinn och blod säger Leif-Anders Blind.

Vara eller inte vara
Det finns samebyar som slutat samla renhjorden till sarvslakt. Samebyar som fortfarande har sarvslakt brottas med frågan om det är ekonomiskt lönsamt att samla renhjorden till sarvslakt. Leif-Anders tycker det är viktigt med sarvslakt eftersom familjerna kan ta ut matrenar tidigt på hösten.

-Skinn, horn och övriga biprodukter är lättare att ta vara på denna tid på hösten. Jag tror att framtidens sameby kombinerar vinter och septemberslakt därför att man inte finner tillräckligt med kalv till vinterskiljningarna så att det täcker renskötarnas ekonomiska behov.

Köttpriserna
I dag är rennäringen köttproducenter och en av de uppgifter som samebyarna arbetar med är att förhandla med olika slaktbolag angående priset på kött. Under de senaste åren har köttpriserna inte täckt de utgifter ett normalt renskötselföretag har.

Slakten i Biegenäs pågår till sena kvällen och turister, skolklasser och nyfikna droppar av en efter en. Solen gömmer sig bakom fjälltopparna i väster och det börjar skymma, snart är det mörkt. Renskötselfamiljerna arbetar vidare med sina arbetsuppgifter tills man gallrat renhjorden och sålt det man vill sälja eller använda till eget bruk.

Intressant

Svaipa sameby regleras av norrbottens länstyrelse.

Nasa silvergruva finns inom svaipa samebys sommarbetesområde.

Granbyn regleras av västerbottens länstyrelse.

Granbyn och Svaipa har gemensamt vår, sommar och höstvinterbete.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?