Barmark i södra delarna av Sápmi.
Tåssåsens sameby den 12 december. Medan det är barmark i söder så är det meterdjupt med snö i norr. Foto Samiskt informtionscentrum.
2006-12-13

En oviss vinter väntar

Det samiska renskötselområdet i Sverige är avlångt. I norr närmar sig snödjupet en meter. I söder är det barmark. I mellanområdet är det allt mellan barmark och stenhård skare. En oviss vinter väntar både renar och renskötare.
Ingenting är sig likt. Vädret är på allas läppar även om det för de flesta inte har någon betydelse om det regnar eller snöar. Men för renen och renskötaren handlar det om himmel eller helvete och alla nyanser däremellan.

Snön är borta
En resa genom renskötselområdet från norr till söder är en resa från snörik vinter till barmark. Det är också en resa som innehåller alla känslostämningar från djup oro över vad som kan hända till glädje över det varma förvintervädret. Medan nederbörden i norr fallit som snö och snödjupet i Kirunaområdet närmar sig metern så har det varma november och decembervädret gjort renskötarna i söder överlyckliga. Den snö som var på väg att låsa renbetet är borta.
- Renarna är i god kondition och även om det skulle bli snö och is så vet vi att renarna klarar sig under några månader med sämre förhållanden, säger renskötaren Olov Johansson i Tåssåsen sameby och tittar ut över barmarken i närheten av skidmetropolen Åsarna.

Fortsatt värme önskas
Här i södra delarna av Sápmi är beteskris ingenting som är överhängande. I det centrala vinterbeteslandet är det barmark. Däremot så är det mera ovisst för de fyra Jämtlandsbyarna norr om Östersund, eller norr om stambanan som det heter i samemun (järnvägen mellan Bräcke och Trondheim). Veckor av blidväder och regn har tärt hårt på snötäcket och det allra bästa som kan hända är fortsatt värme så att snön smälter bort helt.

Under packad snö och is
Beteskris kan man börja tala högt om i Västerbotten. För länets sju samebyar tornar problemen upp sig. Det handlar om uppemot 50 000 renar som ska hitta mer eller mindre nya betesmarker eftersom byarnas sedvanliga vinterland ligger under vattenpackad snö och is. Det är inget tacksamt underlag att ta sig igenom för att hitta ätbar föda. Under en resa med bil mellan Kiruna och Östersund, andra veckan i december, passerade jag en älgflock söder om Vilhelmina som lättsamt tog sig fram uppe på snön. Trots att det regnade.

Kostsam utfodring
I Västerbotten börjar nu renägarna stava BETESKRIS med stora bokstäver. Den snöfria kustremsan räcker inte till åt alla renarna och kan också snabbt bli obrukbar om det fryser på.
Alternativet är utfodring av renarna och det är en utväg som de flesta drar sig för. Den är kostsam och arbetskrävande och den byråkratiska processen om eventuell katastrofersättning mal långsamt. Renskötarna vet också av erfarenhet att det är många renar som dör när en utfodring sätts in då renarna är i dålig kondition.

Lika illa ställt
Men helhetsbilden är värre än så. Beteskrisen stannar inte i Västerbotten. Vinterbeteslandet i södra delarna av Norrbotten är inte i mycket bättre skick och renskötarna befarar det värsta. Förhållandena är likartad den i Västerbotten med en snöfri kustremsa och en kombination av packad snö och is mot inlandet.

Gott om snö i norr
Det nordligaste renskötselområdet kan också hamna i trångmål. På vissa håll närmar sig snödjupet en meter och renskötselåret har bara passerat Lucia. De normalt nederbördsrikaste månaderna väntar bortom årsskiftet och här kan det bli beteskris med andra förtecken om det vill sig riktigt illa. Med snödjup över metern är det svårt för renarna att gräva sig ner till marklaven och då finns inget annat alternativ än utfodring i stor skala.

Det råder oro och ovisshet i stora delar av svenska Sápmi samtidigt som en del av tjusningen för renskötaren är att inget år är det andra likt.

Nils Gustav Labba

Intressant

i Sverige finns ca 250 000 renar.

det är ingeting ovanligt att samerna flyttar med sina renar ända ner till bottenvikskusten.

staten betalar ekonomisk ersättning för utfodring om det behöver utfodras mer än 60 dagar. Bidraget betalas i efterskott med högst hälften av kostnaderna.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?