Mattias Mattson matar tamrenar.
Mattias Mattson, snart fyllda 70, matar tamrenarna som familjen har på Njarka sameläger. Foto Samiskt Informationscenrum.
2007-01-11

I skuggan av tillväxten

I mitten av 1800-talet hade ryktet om Åres storslagenhet nått utanför bygden. De första sommarturisterna kom till byn. Under Alpina VM i februari väntas mer än 100 000 besökande. I Häggsjönäs, ca tre mil norr om Åre bor Mattias Mattsson, pensionerad renskötare i Kall sameby. Han bor och verkar i skuggan av tillväxten. Åreskutan är också samebyns vinterland.
Åres historia kan skrivas på många olika sätt, beroende på vem som skriver.

Den officiella turistbilden av Åre är laddad med ingredienser som fjäll, sjöar, vildmark och bördig jordbruksbygd.
Den kryddas av turismens utveckling från stenålderns strövande jägare och fiskare, medeltidens pilgrimsresenärer som passerade Åredalen och styrde stegen mot katedralen i Nidaros, järnvägen som öppnade 1882 för nya besökare fram till dagens expansiva skidturism och ”lill Stockholm” som Åre kallas i folkmun.

Men Åre är också samernas historia. Lågfjällen, skogsområdena omkring Åre och skidparadiset Åreskutan är renbetesland. Har alltid varit det.Mattias Mattsson föräldrar flyttade in från grannsamebyn Offerdal till Kall i mitten på 1920-talet.
- När jag började som renskötare kunde Åreskutan användas varje år. Det är delvis ett lavfjäll som är användbar som vinterland på både norra och östra sidan.

Det var då det. Innan de stora liftutbyggnaderna och innan kabinbanan som 1976 öppnade hela Åreskutan för skidturism. Mattias Mattsson ser realistiskt på utvecklingen. Kall sameby är Sveriges minsta fjällsameby med ett renantal på 1200 renar i vinterhjorden, efter slakt.
- Vi har tvingats anpassa oss till turismen. Åreskutan är inte längre så användbar. Turismen har också utvecklats och tagit helt andra former. Nu är det snöskoter, hundspann och skärmglidare som tar stora områden i anspråk.

Mattias hustru Maud som lagt ner mycket tid och kraft på att utveckla en egen sameturistisk verksamhet i Häggsjönäs, Njarka sameläger, hör vårt samtal. Hon har haft många duster med bland annat Åre kommun om turismens utveckling på renbeteslandet.
- Renskötsel och turism är två näringar som kräver stora arealer och vi måste hitta former för samverkan. Det är framför allt viktigt att man begränsar snöskoteråkandet som har ökat våldsamt under de senaste åren.

Räknar man tillväxt enbart i pengar så är det lätt att förstå Mattias realism. Rennäringen i lilla Kall sameby omsätter inte mera pengar per år än en enstaka tomtförsäljning i det glödheta Åre centrum. Efter snart uppnådda 70 år kan han blicka tillbaka sin aktiva tid som renskötare.
- Jag är tacksam över att ha fått vara med och bedriva renskötsel på traditionellt sätt. Jag tillhör nog den sista generation som har kunna leva på enbart renskötsel beroende på att kostnaderna var mycket lägre. Under vintertid var inte utgifterna så mycket större än det som gick åt för skidor och vallor. Nu har kostnaderna rusat i väg och rennäringen måste förändras snabbt för att klara av den nya tiden.

Nils Gustav Labba

Intressant

I närområdet kring Åredalen finns tre samebyar. Kall, Handölsdalen och Tåssåsen.

Kall sameby har sitt vinterbetesland i skogsområdena kring Åreskutan.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?