Carsten Smith, förgrundsgestalt i nordisk samerätt
Carsten Smith började med samerätt 1980 då han blev ordförande i den norska samerättsutredningen. Foto Samiskt informationscentrum.

Nordiska mästare i samerätt

I mer än 25 år har han varit med och dragit i trådarna. Carsten Smith är en av dem som bidragit till att Norge är ett föregångsland när det gäller samiska rättigheter. Och han är inte klar ännu. Just nu leder han en utredning om de norska sjösamernas rätt till kust- och havsfiske.
- Jag vill sluta mitt samerättsliga arbete med att nordiska samekonventionen antas och sjösamernas rättigheter blir klarlagda, säger Carsten Smith när vi talas vid under en kaffepaus på ett nordiskt seminarium som handlar om just Nordiska samekonventionen.

Carsten Smith är professor i juridik och ordförande i norska Högsta domstolen. Han är energisk och drivande när det gäller samernas rättigheter och har en pondus som får alla som lyssnar att känna sig som skolelever.
- Samerättens och den Nordiska samekonventions mål är att skapa ett så starkt värn att den samiska kulturen kan leva vidare. Det handlar om grundläggande rättigheter, former för samiskt självbestämmande och hur man ska motverka statsgränsernas splittring av det samiska folket.

Det låter både enkelt och självklart i teorin. Speciellt som alla de nordiska länderna har erkänt samerna som urfolk (urbefolkning) med särskilda rättigheter till språk, kultur och näringar. Nordiska samekonventionen är i det här sammanhanget tydlig och har en starkare urfolksdefinition än till exempel ILO-konventionen. Konventionens andra artikel säger att ”samerna är urfolket i Sverige, Norge och Finland”. Det enda urfolket och med rätt att själva bestämma om sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och för sina egna syften förfoga över sina naturtillgångar.

Begreppet urfolk är en fråga om kultur. Inte gener, blod och juridiska rättigheter till land och vatten. Ett generellt mönster för urfolk är att de utvecklat en kultur som bygger på naturbaserade näringar där människorna är bundna till marken och dess användning. Därför är markens användning central för samiskt levnadssätt. Det är det här levnadssättet som Nordiska samekonventionen vill skydda, stärka och bevara.
- Norge är ett föregångsland. För norsk del är införandet av Nordiska samekonventionen minst märkbar eftersom det mesta redan idag är norsk rätt. Men det innebär också att Norge har ett särskilt ansvar eftersom flest samer bor i Norge, säger Carsten Smith.

Det särskilda ansvaret innebär bland annat att dra konventionssläpet framåt till ett gemensamt undertecknande (ratificering). Just nu är arbetet inne i det som är något av slutfas. Utkastet till Nordisk samekonvention presenterades i november 2005, efter mer än tio års arbete, och i november 2007 ska de nordiska ministrarna bestämma hur de ska gå vidare. Det finns många motstående intressen som varnar för stora ekonomiska konsekvenser om samerna får vara med och bestämma hur naturresurserna i Sápmi ska användas. Enligt Carsten Smith så är det här den viktigaste samefrågan framöver.
- Tanken att konventionen förkastas av något av de nordiska länderna är skrämmande men även då måste arbetet gå vidare och det nuvarande utkastet till konvention bli ett långsiktigt mål att försöka uppnå.

Nils Gustav Labba

Intressant

Den norska samerättsutredningen, som började sitt arbete 1980, föreslog bland annat att det inrättas ett Sameting i Norge.

Det norska Sametinget inrättades 1989. Sametinget i Norge har idag en budget på ca 270 miljoner kronor och över 50 anställda.

Utredningen om sjösamernas rättigheter ska bli klar för nyår 2008.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?