Svenska lappar på vårflyttning är den första dokumentärfilmen om samerna
Svenska lappar på vårflyttning är den första dokumentärfilmen om samerna i Sverige. Filmen spelades in 1915.
2007-06-04

…det började redan 1906

Samerna är filmhistoriskt sett ett populärt tema i såväl dokumentär, kortfilm som spelfilm. Redan 1906 producerades den första kortfilmen om samerna. Det var i filmens barndom med tanke på att den första bioförevisningen av film i Sverige skedde tio år tidigare, 1896.

För att hålla isär begreppen så har vi valt att dela upp samisk filmhistoria i två kategorier:
- Film om samer producerad av icke samer.
- Film om samer av samer.

 

Det är inte helt oväntat att kategorin film om samer av icke samer dominerar. Det är först under de senaste decennierna som samiska filmskapare kommit med i bilden. I det här sammanhanget är filmen ganska lik litteraturen. Nämligen att samerna har skildrats av andra.

Filmens historia är dryga 100 år. Den första filmförevisningen i världen skedde den 22 mars 1895 i Paris. Samma år fotograferades den första filmen i Sverige som hade biopremiär året senare. Tio år senare 1906 produceras en kortfilm "Bland samer" som sannolikt är den första filmen om samer. Den en är 3 min 26 sek lång och finns bevarad i SF-arkivet.

De första svenska spelfilmerna kom 1909. Tre år senare, 1912, släpptes den första spelfilmen med samisk anknytning. Filmen hade titeln "Lappens brud" och var 14 min lång. Året senare blev spelfilmen "Turi vandrarlappen" färdig att visas för publik. Med den tidens mått var det en mycket lång film, hela 35 min.

”Turi vandrarlappen” handlade om en liten lappflicka som kvarlämnades i prästgården så småningom gifter hon sig med en läkare. Senare dras hon tillbaka till samelivet och flyr, men längtan till sin man blir för stor och hon flyr tillbaka, men under flykten hamnar hon i en klippa, där hon belägras av vargarna. Filmen hade alla de komponenter, romantik, varg och dramatik, som står att känna igen i många efterföljande filmer och kan sägas vara det klassiska temat i långfilmer, producerade i samisk miljö.

Det dröjde inte heller inte länge förrän filmsverige började intressera sig för att dokumentera samernas liv. Under vintern 1915 gick den första svenska filmexpeditionen från Stockholm till Lappland. Det var fotografen Oskar A Olsson, som följde en samefamiljs vårflyttning från Kiruna till Norge (troligen i nuvarande Sarivuoma sameby). Dokumentärfilmens titel är "Med svenska lappar på vårflyttning" och det är den första längre filmdokumentationen om samerna. Nio minuter, av den 17 minuter långa filmen, finns bevarad i SF-arkivet.

Den här första filmexpeditionen följdes under de närmaste åren av ett stort antal svenska dokumentärfilmare som intresserade sig för de exotiska lapparna och deras liv. ”I Fjällfolkens Land” är den första serien om samerna. Den producerades 1923 i tre delar och följdes av ytterligare en film som kan sägas tillhöra serien, nämligen ”Till Inka Läntas sommarland”. Samtliga de här filmerna finns bevarade i SF arkivet.

Så här långt i filmhistorien har det handlat om stumfilm med senare pålagt ljud. Ljudfilmen gjorde sitt intåg i slutet på 1920-talet. Den första ljudfilmen med samiska motiv är sannolikt ”Laila, jagad av vargarna”. Filmen är den andra av tre Lailaversionerna och producerades 1937. De tidiga svenska filmskaparna var inte ute efter att skildra en samisk verklighet. De lånade bara en miljöinramning för att ge filmen dramatiska och exotiska inslag.

Det skulle dröja ändå till 1976 innan den första samiska dokumentärfilmen lämnade klippbordet. Det var ett samnordiskt samiskt produktionsteam som gjorde en film om de stora vattenkraftsutbyggnaderna i Sameland och deras inverkan på rennäringen och samisk vardag. Filmen producerades för TV och var ett första steg mot det som under 1980-talet skulle bli samisk television i de nordiska länderna med fasta redaktioner och egen dokumentärproduktion.

Tolv år efter den första samiska dokumentärfilmen var det dags för det stora samiska filmsprånget med en spännande äventyrsfilm som utspelar sig bland samerna i Finnmarken i Nordnorge, någon gång på 1000- talet. Filmen Ofelaš (vägvisaren) bygger på den samiska sägnen, ”Vägvisaren och facklan”, som muntligt förts vidare från släktled till släktled i nära 1000 år. Regissören Nils Gaup, själv same, fick den berättad av sin farfar under sin uppväxt. Sägnen om hur samerna med list övervinner de ondskefulla tjuderna finns i ett flertal andra liknande varianter. Ofelaš hade svensk premiär den 19 augusti 1988 och blev senare Oscarsnominerad som bästa utländska film.

 

Intressant

Den kända dokumentärfilmaren och samhällskritikern Stefan Jarl har genom åren producerat tre dokumentärer om samiska förhållanden. Hotet/Uhkkadus 1986, Jåvna renskötare 1992 och Samernas land 1993.

Den femtonde hövdingen heter en storfilm med samiska skådespelare och samisk handling producerad av Richard Hobert. Filmen hade premiär 1992. Filmen producerades för TV och finns i både en serieversion på 3x60 min och en långfilmsversion på 120 min.

Förutom Nils Gaup så har även den samiska filmskaparen Paul Anders Simma producerat långfilmer för biovisning. Hans första film heter MINISTER PÅ VILLOVÄGAR och är en efterkrigskomedi förlagd till den lilla samiska byn Sagojokk som ligger där gränsen mellan Finland och Sverige.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?