Språkbad i Ankarede
Nio unga samer badar i språk. Deras lärare och samtalsledare är David Jonasson (i keps) och Vaino Persson, till höger om honom. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2007-06-21

Sommar, sol och språkbad

Ett språkbad handlar om att lära sig tänka och prata. Koncentrerat under en kort period. Tio samiska ungdomar har valt att ta upp kampen för sitt språk. Sydsamiskan. Ett hotat språk som talas av uppemot 500 samer i Sverige. Men de blir fler.
Det är rätt plats för språkbad i sydsamiska. Ankarede, en fjällnära samisk bygd i norra Jämtland inte bara andas utan också är sydsamisk kultur. I det nybyggda föreningshuset, som egentligen är en stor sydsamisk kåta, bor, äter och språkbadas ungdomarna. Utanför sågas det, byggs och förbereds. Det är liv och rörelse inför midsommarens samiska kyrkhelg då samer från norr och söder samlas till Ankarede.

Det är också mötet mellan samer från norr och syd som fått upp många sydsamiska ungdomars ögon för språkets betydelse. Vi sitter och småpratar i föreningskåtan om vad som ligger bakom ungdomarnas val att språbada i stället för mera normalt lata baddagar.
- Vi vill lära oss vårt modersmål, säger Jannie. När man åker iväg på sameevent träffar man en massa nordsamiska ungdomar som pratar samiska sinsemellan och det känns trist att vi sydisar mer och mer har tappat språket.

Inte helt överraskande är det unga samiska tjejer som visar vägen. Bland de tio ungdomarna är fördelningen åtta tjejer och två killar. Det är en spegelbild av det samiska samhället idag. Det är framför allt tjejerna som väljer studier och utbildning medan killarna kanske tycker att det inte är tillräckligt colt.
- Det är kanske därför det heter modersmål, säger en av tjejerna. Killarna bryr sig inte lika mycket.

Men det är inte lätt att återerövra språket. Samerna i södra delen av Sápmi (sameland) är inte så många och de samiska bosättningarna är spridda över ett stort område. Det finns inte så många att prata med helt enkelt och historien förmörkar bilden.
- För farmor och farfar var det fult att prata sydsamiska. De lärde inte språket till sina barn och vi är nästa generation och har alltså inte med oss språket hemifrån, berättar Jannie.

Ungdomarnas kampvilja är inte att ta miste på. Fyra kommer från Idre, som inte bara är Sveriges sydligaste sameby utan också en av de minsta samebyarna. Alla fyra har fått möjlighet att lära sig samiska i skolan.
- Språket är viktigt för min identitet. Jag är same och måste ha ett språk. Det tillhör kulturen och man vill kunna prata samiska med sina barn, säger Angelica.

Med i gruppen finns också Ida-Maria från Norrtälje. Hon har inte fått möjlighet att lära sig samiska i skolan. Hon är ansiktet bakom den sameriksbekanta språkdebatten i Norrtälje där kommunen vägrade Ida-Maria hemspråksundervisning i sydsamiska med det byråkratiska argumentet att ingen av föräldrarna hade sydsamiska som hemspråk. Men Ida-Maria lyssnar, tar till sig och vägrar ge upp kampen för språket. Trots att hon ännu inte kan bidra med så mycket när gruppen sitter och samtalar sittande i en rund ring utanför föreningskåtan.

Mitt i ringen sitter badmästarna David Jonasson och Vaino Persson. Språkentusiastiska unga sydsamer som börjar se resultat av sin möda och entusiasm. Det är unikt med så många sydsamiska ungdomar i åldern 13-18 år samlade till språkbad, i en språkvarietet som många gett upp hoppet om.
- Språkbad går ut på att prata samiska så mycket som möjligt, leva med samiskan och börja tänka på samiska, är en sammanfattning av deras arbetsmetod.

Som lyssnare grips man av ungdomarnas glädje och skratt när de försöker att hitta orden och bygga meningar på sydsamiska. David och Vaino leder det lättsamma samtalet i sommargrönskan. För många är det ett stort steg att börja prata och delta i samtalet men det går inte att miste på kampviljan trots att det blir en hel del svenska ord.
- Det är svårt att slå om till samiska när man tänker på svenska. Det blir översättning i huvet innan ordet uttalas, sägs det halvhögt från en deltagare.

Nils Gustav Labba

Intressant

Ankarede är en gammal samisk kyrkplats från tidigt 1800-tal och den enda i bruk varande kyrkplatsen i Jämtlands län.

Intill kapellet ligger en sydsamisk kåtastad med ett trettiotal kåtor och förrådsbyggnader. Kåtorna är ursprungligen av västerbottentyp.

Fortfarande firas kyrkhelg i Ankarede varje midsommar. I tre dagar varar festligheterna, och det blir åter liv och rörelse i kåtor och stugor. Kyrkhelgen samlar samiska ungdomar från norr till syd och är ett stort "sameevent".

Den samiska ungdomsorganisationen, Sáminuorra, är projektledare och finansiär för språkbadet i Ankarede.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?