Annica Wennström, samisk författare på heltid
Annica Wennström. Etablerad samisk författare på heltid. Foto: Samiskt informationscentrum.
2007-06-21

Författare på heltid

Same och författare på heltid. Annica Wennström är 40 år gammal, småbarnsförälder till två pojkar i dagisåldern. Hon är född i Holmsund, utanför Umeå och har bott i Stockholm i perioder och flyttade hit permanent 1999.
- Jag är nomad med lägenhet i Solna och sommarhus i Stockholms skärgård.
Annica Wennström är både barnboks- och deckarförfattare. Hennes första bok var en barnbok, ”flickan i medaljongen”. Hon finns också bakom pseudonymen Emma Vall, tillsammans med två andra kvinnliga författare.
-Under mina journalistår har jag längtat efter sammanhållen skrivtid. Efter ett friår så är jag nu författare på heltid.

Boken ”Lappskatteland” som gavs ut hösten 2006 är hennes debutbok som egen författare.
- Lappskatteland är en historia som jag visste att jag skulle skriva. Jag har burit med mig den hela tiden. Det var en jättesvår bok att skriva. Det tog länge innan jag hittade formen.

Märkligt nog så hittade hon formen under en studieresa till Kautokeino och Karasjokk i norska finnmark. Samhällen där samerna är i majoritet. Annicas ambition var att bli bekant med samerna och stärka sin samisk identitet.
- Men jag mötte ett samhälle som var stängt för mig. Jag var inte tillräckligt mycket same. Jag kom dit och var språklös.

Men ändå var det i Norge hon hittade både inspiration och form.
- Jag hade ett fantastiskt möte med samiska litteraturvetaren Harald Gaski. Han var väldigt varm och öppen. Mycket av det vi pratade om var en bekräftelse på att jag tänkt rätt. Det var också efter det här mötet som jag hittade formen för boken. Jag vet inte vad det var, kanske var det landskapet.

Annica har växt upp i Holmsund, utanför Umeå. Att vara same var inget man skröt om, varken inom familjen eller i släkten, även om man inte förnekade det.
-Min nyfikenhet på hemligheter har alltid varit stor. Det är oerhört kittlande. I hemmet var det en tystnad som mötte mig. Jag känner ett behov av att återupprätta alla de här människorna. Att förlora en del av sin historia är som att dö lite grann. Jag skrev Lappskatteland för att ge de en plats i historien.

Politiskt vet vi ganska väl vad som hände i tidigt 1900-tal. Det Annica har koncentrerat sig på är att undersöka vad som hände med människorna. Inte de rent politiska händelserna utan mera de själsliga.
- Jag ville berätta min egen familjs historia. Utan att skriva någon självbiografi. Jag ville berätta en historia som inte är känd. Om de samer som inte var svenskar och inte kunde bevara sitt samiska liv. En okänd form av rå kolonisation. Men än idag ställs frågorna vem får vara same och är jag tillräcklig same.

Annicas släkt har rötter i det som idag är Ran och Gran samebyar. De bosatta sig i vinterlandet och blev ”nybyggare” inom sitt gamla fädernesland. Vad är då samisk identitet för Stockholmsnomaden Annika.
- För mig är det ett förhållningssätt. Ett sätt att se på naturen även om man som jag bor i en storstad. Även språket är viktig. Jag saknar språket jättemycket. Min samiska identitet är inte självklar, den består av många hål. Mina samiska rötter är däremot självklara.

Som småbarnsförälder i Stockholm så vill också Annika att hennes barn ska växa upp med en större öppenhet och inte mötas av tystad om sin samiska bakgrund.
- Jag har två små pojkar, fem och tre år. Jag skrev den här boken till dem.

Vi kommer att få höra mer av Annica. Efter Lappskappeland har honfått mycket positiva läsarreaktioner av typ:
- Tack för att du skrivit min historia!
De reaktionerna kommer från framför allt många äldre som fått ge avkall på sin historia och förnekat den. Men det är också många svenska som skriver.
-Det här hade vi ingen aning om!

De positiva reaktionerna har gett Annica ny energi.
- Jag har ett litet hemligt projekt. Jag är mycket förälskad i en av karaktärerna i Lappskatteland. Hans liv kommer sannolikt att bli mera genomlyst.

Nils Gustav Labba

Intressant

Lappskatteland är på väg att erövra Europeiska läsare. I februari kom boken ut på tyska med den mera exotiska titeln ”Wenn der Schnee schmiltz”, När snön smälter. Just nu håller den på att översättas till Holländska och Annica hoppas också på Norge och Finland som har en stor samisk befolkning.

Annica har skrivit ungdomsdeckare för slukarålderns 9-12 år. Till hösten kommer del 2 av ”Sunna och Sixten”. Deras mamma är same. Hon vill integrera samerna som en del i sitt författande.

Annica fick ett hedersomnämnande för sitt bidrag, ”Nila Fjällvråk”, i den barnbokstävling som Samiskt informationscentrum, Podium/Författarcentrum Öst och Nordiska museet arrangerat under året.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?