Lappekodicillen medförde nya förhållanden
Från 2005 har Lappecodicillen från 1751 gällt för det svensk norska gränsbetet. Foto: Samiskt informationscentrum.
2007-11-23

6-1 till Norge

Det finns många olika sätt att beskriva styrkeförhållandet mellan Sverige och Norge när det gäller förhandlingar om det gränslösa renbetet som stadfästes av Lappecodicillen 1751. Ett enkelt och överskådligt sätt är fotbollstermer. Efter 1972 års konvention, som är den senaste, står det klara 5-0 i norsk favör. Nu vill Sverige hyfsa till siffrorna, men det mesta talar för oavgjort om än med ett bättre svensk spel än tidigare.
Norges obrutna segerrad set ut så här:

  • 1883, 1-0 till Norge genom Felleslapploven.

Samerna delades in i distrikt och blev skyldiga att betala skadestånd för betesskador på jordbruket. Men eftersom verkligheten inte förändrades blev skadestånden en viktig försörjningskälla för de inflyttade norska nybyggarna och ett besvärande ekonomiskt avbräck för svensk renskötsel.

  • 1905, 2-0 till Norge genom Karlstadskonventionen i samband med unionsupplösning mellan Sverige och Norge.

Karlstadkonventionen var i huvudsak en förlängning av felleslapploven, men med striktare och hårdare tillämpning. Det nya norska nationen var inte intresserad av svensk renskötsel när landet skulle byggas och civiliseras.

  • 1919, 3-0 till Norge efter förkrossande överlägsenhet i förhandlingarna med Sverige.

Den svenska inställningen till samernas renskötsel var vid den här tiden av så kallad ”human karaktär”, där man från svenskt håll mera såg det som en tidsfråga innan samerna assimilerades av den högre stående svenska civilisationen.
Tidigare sommarbetesområden vid norska havskusten, fjordbottnar, uddar och öar förbjöds för de svenska samerna. Hundratals svenska samefamiljer tvingades flytta till sydligare områden. Norges nyvaknade nationalism och begynnande högfärd resulterade i en total omdaning av den samiska renskötseln i Sverige.

  • 1949, 4-0 till Norge genom en förändring av 1919 års konvention.

De svenska samernas blev av ytterligare betesmarker och det högsta tillåtna renantalet sänktes med över 8000 renar. I konventionen som undertecknades i december 1949 blev de svenska samerna av med åtta renbetesdistrikt i Troms fylke och tre i Nordland fylke. I de nu pågående förhandlingarna vill Sverige ha tillbaka en del av det man förlorat.

  • 1972, 5-0 till Norge efter en ny förkrossande seger i samband med den senaste renbeteskonventionen.

I förhållande till den tidigare konventionen blev betesarealen reducerad med 70 procent och nu återstod bara 2170 kvadratkilometer att röra sig på. Samtliga svenska renbetesdistrikt i Nordland fylke upphörde.
I områden där riksgränsen inte utgör någon naturlig gräns så blev det tillåtet med gränsbete. För de fyra nordligaste samebyarna blev den nya konventionen ett stort hinder för rationell renskötsel.

  • 2008, 6-1 till Norge efter en betydligt tuffare förhandling där Sverige stretat emot och fått till en förlängning.

Det förslag som de svensk norska förhandlarna lade fram 2004 och som skulle ersätta 1972 års konvention togs emot med blandade känslor. De svenska samebyarna var missnöjda och Sverige sade ensidigt upp gällande konvention, 2005, och därmed så var man tillbaka till 1751 års gränstraktat (Lappecodicill). I överenskommelsen från 1972 sägs att om konventionen sägs upp så är det Lappecodicillen som gäller.

Under perioden som svensk norska renskötseln varit avtalslös så har det förhandlats fram ett nytt förslag. Sametingets ledamot i förhandlingarna tippar på ett oavgjort resultat med svensk spelövervikt.
-Det helt nya som är en seger för samerna i både Sverige och Norge är möjligheten till områdesavtal som i praktiken kan skapa en gränslös renskötsel, säger Bror Saitton som representerar Sametinget i förhandlingarna.

Den svenska spelövervikten är ett resultat av att en del samebyar får tillbaka områden som de tidigare blivit av med. Saarivuoma sameby, som tidigare varit den största förloraren, får exempelvis tillgång till de områden där konflikten med norska myndigheter varit som värst under de senaste två åren. Det innebär både utvidgad betesrätt i tid och större arealer. Men det räcker inte för att blidka Saarivuoma som kräver att konventionsarbetet stannar upp i väntan på en rättslig prövning av de svenska samernas betesrätt i Norge.

Nils Gustav Labba 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?