Risten Gaup-Eira, same från Norge provar på narkanden
Ryktet om Jokkmokk som samisk marknad har nått samerna i Norge. Risten Gaup-Eira från Masi i Nordnorge gör Jokkmokks premiär. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2008-02-08

403 år av förnyelse

”Välkommen till världens kallaste marknad!” Smarta marknadsförare har gjort sitt bästa för att hitta en slagkraftig slogan. Men Jokkmokks marknad behöver inte vara kall för att överleva. 403 år av erfarenhet slocknar inte vid plusgrader och intresset för Jokkmokk som samisk marknad sprider sig runt om i Sápmi.
Risten Gaup-Eira från Masi är ett bra exempel på det samiska intresset för Jokkmokks marknad. Hon är i Jokkmokk för att pröva på.
-Jag har hört att det ska vara något speciellt. Med mycket folk och många samer samlade.
Men det var inte alldeles lätt för Risten att få alla hänförda besökare att intresse sig hennes slöjd. De var mer intresserade av att fotografer och bli fotograferade tillsammans med henne.
-Jag skulle nog satsat på att ta betalt per bild. Det hade varit klart lönsamt.

Då när det började fanns det inga kameror och inte så mycket folk. Den räknekunniga listar snabbt ut att det handlar om 1605 som startår. Marknaden på den tiden var kungens och kyrkans angelägenhet. Kungen var intresserad av att kräva in skatt för statens räkning och kyrkan var intresserad av att ”lapparna” skulle bli kristna och lämna sin hedniska tro. Men då liksom nu sålde samerna renprodukter, pälsverk och en del hemslöjd. Då liksom nu var Jokkmokk en ganska folktom plats som fick liv under marknadsdagarna.

Under 1700-talet och 1800-talet blev Jokkmokk en centralort för samerna och marknaden blev snabbt årets höjdpunkt. En samisk skola inrättades 1732 för ett fåtal samiska elever med undervisning på samiska. Eleverna fick också lära sig det svenska språket. Så småningom fick också nybyggarbarnen delta i undervisningen. Den gamla kyrkan som byggts på 1600-talet ersattes med en ny och större kyrka.

De som besökte marknaden var samer, nybyggare och statens skattefogdar. Förutom handel så var marknaden en viktig social händelse där man träffade gamla vänner som man inte sett sedan förra marknaden. Samerna träffade samer från andra socknar och även i det här avseendet är det inte mycket som skiljer marknaden då från nu.
På marknadens sista dag (söndagen) gick man i kyrkan för att höra guds ord ta nattvarden. Det är en tradition som lever än idag.

De tidiga marknaderna kunde hålla på i 2-3 veckor men under 1900-talet krympte behovet av marknadsdagar. På 1930-talet var man nere i två dagar och många började oroa sig för att snart är det över. Men både kommun och affärsmännen i Jokkmokk insåg faran. Inför 350-års jubileet 1955, utökades marknadsdagarna till dagens tre och hela samhället deltog i en uppryckning av marknaden. Man framställde till och med ett särskilt marknadsöl och renrajden, som än idag är det stora dragplåstret, drog för första gången igenom marknadsområdet.

Idag är Jokkmokks marknad en kommunal angelägenhet som administreras av kommunens turistbyrå. Kort sagt alla i Jokkmokk är inblandade i arrangemanget. Jokkmokksborna räknar tiden i "före" och "efter" marknaden. Och det är inte bara Jokkmokksbor som lever för marknaden. Den samiska konstnären Nikolaus Kitok, från Sjiska några mil söder om Kiruna, har varit med i 59 år och stått på nästan samma ställe. År efter år. Han säljer tavlor med renen som huvudmotiv.
-Nästa år blir nog mitt sista år Då har jag 60-års jubileum, säger han medan folk trängs i hans lilla marknadsstånd.

Nils Gustav Labba 

Intressant

På 1960-talet tog Jokkmokks kommun över planeringen av marknaden. Sedan dess har marknaden växt så det knakar. 1974 hade man 141 marknadsplatser och besökarna uppgick till ungefär 10 000. Idag finns det över 300 marknadsplatser (stånd) och besöksantalet är ca 30 000.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?