Sameungdomar från Jokkmokk lyssnar uppmärksamt på innehållet i rapporten.
Inför 30-tal sameungdomar från grundskola och gymnasium i Jokkmokk, redovisade barnombudsmannen innehållet i rapporten. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2008-05-28

Stolta men kritiska

De samiska ungdomarna är stolta över sin kultur och identitet. Det är det positiva. Det negativa är att samhället inte lever upp till sina förpliktelser. Mycket återstår innan samiska barn och ungdomars rättigheter är tillgodosedda.
Inför en skara på 30-tal sameungdomar från grundskola och gymnasium i Jokkmokk gjorde barnombudsmannen Lena Nyberg en sista genomgång av det som ska bli den slutliga rapporten till regeringen. Jokkmokksungdomarna är de som från svensk sida har deltagit in projektet .

Resultaten visar att det finns stora likheter bland barns och ungdomarnas sätt att se på sina liv i Sverige, Norge och Finland. Det positiva är att ungdomarna är stolta över sin samiska kultur och identitet och känner sig trygga i samiska miljöer. En tydlig gemensam nämnare är det samiska språket som en faktor som bidrar till trygghet.

Barnombudsmannen redovisade ett antal åtgärder som bör genomföras inom områdena hem, skola, fritid, massmedia, delaktighet och inflytande samt mänskliga rättighteter med syfte att tillgodose de samiska barnens rättigheter. Inte minst inom skola och undervisning, speciellt när det gäller det samiska språket.

Det samiska språket, med alla dess dialekter, och undervisning på samiska var också den del i rapporten som diskuterades flitigast. Ungdomarna visade på stora brister.
- Det finns inte läromedel på samiska i NO och SO-ämnen och det saknas samiska lärare. Dessutom är de läromedel som är på svenska föråldrade och ger en felaktig bild av dagens samiska verklighet.

Den fråga som väckte mest munterhet och inlägg var den stora okunskapen om samerna och samiska förhållanden. De svenska mediernas oförmåga att beskriva verkligheten såg ungdomarna som den största orsaken till okunskapen. Sara Parffa-Svonni , som går i 8:an på Östra skolan i Jokkmokk talade av egen erfarenhet,
- Jag har mött de som blir förvånade över att vi har mobiltelefon, dator och att vi kan messa. Vi bor inte i iglon, går i kolt och jojkar. Vi kan vara moderna också.

Under den allt mer uppslutna diskussionen frågade barnombudsmannen Lena Nyberg Jokkmokksungdomarna om inte de själva har några fördomar.
- Vi har inga fördomar om exempelvis Stockholmare. I alla falla inte på samma sätt. Det vi tycker bygger inte inte på okunskap, blev svaret.

Den två timmar långa sittningen, i Luleå, med ungdomarna avslutades med engagerade inlägg om diskriminering i skolan. Att diskriminering, fördomar och mobbing förekommer var tydligt. Att bli kallad för "lappdjävul" är till och med så vanligt att många sameungdomar inte ens betraktas som ett kränkande tillmäle.
-Man har lärt sig att acceptera det.

Intressant

Barnombudsmannen i Sverige i samarbete med Barnombudsmannen i Finland och Barneombudet i Norge inledde 2007 projektet "Rätten till delaktighet och inflytande för samiska barn och ungdomar".

Projektet syftar också till att belysa det som barnen själva tycker är problem eller möjligheter med avsikt att uppmuntra beslutsfattarna att agera.

Sammanlagt fick Barnombudsmännen i Finland, Norge och Sverige kontakt med 171 ungdomar mellan 13-18 årsålder.

Informationen samlades genom enkäter, intervjuer, gruppdiskussioner och workshops. Den slutliga rapporten kommer att överlämnas till regeringarna under maj månad.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?