En av Lise Tapios klänningar i röd och lila renmocka. Modell Katti Poggats Sarri
Katti Poggats Sarri poserar i en av Lises kreationer. foto: Hans Olof Utsi
2010-09-20

Kläddesignern

Lise Tapio Pittja har gjort sig ett namn som samisk kläddesigner och driver sedan flera år företaget Ateljé Gaisi. Hon ser sig själv som kulturbärare och kulturförmedlare i alla sina roller.
Lise Tapio Pittja från Nattavaara personifierar på många sätt den moderna tidens renskötarhustru i glesbygd. Hon är fyrabarnsmamma, högskoleutbildad, yrkesarbetande och egenföretagare. Lise har gjort sig ett namn som samisk kläddesigner och driver sedan flera år företaget Ateljé Gaisi. Hon ser sig själv som kulturbärare och kulturförmedlare i alla sina roller. Att ha renar är en livsstil som engagerar hela familjen.

- Vi samer har nog alltid varit mångsysslare. Mina släktingar – oftast kvinnor och barn - tillverkade sameslöjd och bodde i kåta längs bilvägarna i Norge och sålde till turister på somrarna medan karlarna var på kalvmärkning, berättar Lise. Andra inkomstkällor var bärplockning, jakt och fiske. 

Kläddesign i ropet

I mitten på 90-talet kom samisk kläddesign i ropet, tack vare föregångarna Karin Vasara och Birgitta Vaara som sydde skinnkläder och visade upp samiskinspirerade plagg i nya materialkombinationer.


-    1998 gick jag på Jokkmokks marknad och beundrade alla vackra kläder och suktade efter dem, berättar Lise.
-    Sy själv, sa min man, men jag protesterade. Då måste jag ju gå utbildningen i pälskonfektion på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk! Det var helt otänkbart. Vi hade just fått vårt fjärde barn.

Men Lises man Kenneth Pittja tyckte inte det var omöjligt alls. Kenneth tog ett större ansvar hemma, flickan fick dispens för att börja på dagis fast hon bara var 10 månader gammal och Lise pendlade varje dag de 14 milen från Nattavaara till Jokkmokk tur och retur.


-    Att starta eget företag var inte så konstigt. Man lever redan med ett företag som renskötare så steget var inte långt. Det gjorde jag redan under utbildningstiden, säger Lise.

Lise och de andra tjejerna i klassen gjorde flera modevisningar med sina designade kläder.  De besökte bland annat UD i Stockholm, designhögskolan i Borås och Jokkmokks marknad. Slutmålet var ”Kvinnor kan”-mässan. Modevisningarna fick stor uppmärksamhet och beställningarna började rulla in. Men det finns en begränsning för hur mycket man hinner sy själv utan att anställa folk.

Snygga, praktiska och sköna

Just nu förbereder hon tillsammans med en av de tidigare kurskamraterna en mannekänguppvisning i samband med minoritetsspråksfestivalen Liet Lávlut. En bit turkosblå renmocka ligger på bordet och ska förvandlas till en tunika med koboltblå detaljer. Renmocka är Lises favoritmaterial – närproducerat av Kero AB i Sattajärvi. Renmocka är mjukt och behagligt och finns i många färger.  Andra material som hon använder är renskinn, killing, säl och rävskinn. Plaggen hon designar ska vara snygga, praktiska och sköna.


-    Naturen är en stor inspirationskälla även om det låter lite klyschigt, säger Lise och ler. De traditionella färgerna och snitten tilltalar mig. Jag tycker om tvinnade lädersnoddar och pärlor.

Kunderna är både samer och icke-samer. En del vill ha annorlunda festkläder som ingen annan har. Varje plagg är individuellt, både måttsytt och specialdesignat. Lise syr exempelvis brudklänningar i alla möjliga färger. Andra vill ha koltliknande plagg för att passa in bland samer men känner sig inte redo att bära kolt. Kolten har så stark symbolladdning.  Skaparglädjen lyser i ögonen när Lise berättar om sina projekt. Lise syr även traditionella koltar på beställning.


-    Det är märkligt att jag känner sådan glädje över att göra det, säger hon. De är traditionsbundna och ger inte alls ger utrymme för egen fantasi. Men jag tror att det har att göra med att jag bidrar till att bevara den samiska kulturen. Och kolten betyder så mycket för vår samiska identitet.


Lise Tapio Pittja är en av många samiska kvinnor som gärna delar med sig av sitt samiska arv; värderingarna, kulturen och språket. Det är en stark drivkraft som genomsyrar allt hon gör.

Marie Enoksson



Intressant

samernas utbildningscentrum i Jokkmokk har en utbildning i pälskonfektion.

­

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?