Renen är chanslös att nå vinterns betesväxter om det vill sig riktigt illa.
Så här kan det se ut i värsta fall, men inte i Sverige förhoppningsvis. Bilden är tagen i Sibirien i slutet på oktober 2006. Renen är chanslös att nå vinterns betesväxter.
2009-01-12

Renlycka i dubbel bemärkelse

Renlycka är ett begrepp i tiden. Inte bara med tanke på den populära norska dokumentärserien som drog storpublik i Sveriges Television under jul-och nyårshelgen utan också med tanke på att renlycka är vad landets renskötare tycker om vintern så här långt. Renen har det bra och då mår också renskötaren bra.

Rennäringen är på sitt sätt tämligen unik. Det är den enda näring som inte har någon kontroll över miljöfaktorer som väderlek och temperatur, tillgång till bete och naturliga störningar. Det är i princip bara den egna arbetsinsatsen som kan kontrolleras. Väderomsvängningar hör till bilden och inget som det går att göra någonting åt. De två senaste vintrarna har ändå gett renskötarna en tankeställare.
-Är framtiden den att det är samen som ska mata renen och inte renen som ska mata samen?

Vi lever i en tid av pågående klimatförändring. Det har blivit varmare och det kommer att bli ännu varmare. Det är världens ledande klimatforskare överens om. Konsekvenserna av ett varmare Sápmi har gett rennäringen skrämselhicka. Utfodring av renarna, under de två senaste vintrarna , har kostat renägarna i Sverige över 50 miljoner kronor varav staten bidragit med hälften.
- Det är inte hållbart i längden, är alla överens om.

Men renskötarna lever i nuet. Väder och klimat är färskvara som det bara att är att anpassa sig till och det har alltid varit så. Därför är det inte märkligt att en katastrofvinter redan året därpå är i det närmaste historia.
- Det har varit en fantastiskt fin höst och vinter så här långt, hörs det från norr till syd i renskötselområdet. Det är inte relativt lite snö och Sápmi har ännu inte drabbats av något monsterblidväder med regn och rusk. Det innebär att renarna med lätthet kommer åt vinterbetet och är allmänt sett i bra kondition.

Efter många tillfälliga nödlösningar under de senaste vintrarna är allt normalt igen. För en del renägarna i exempelvis Jiingevaerie  sameby i norra Jämtland innebär det att de är tillbaka på sina vinterbetesland nedanför fjällområdet i stället för havsutsikten från halvön Hornslandet utanför Hudiksvall där de fick fristad från katastrofvintrarna.
- Det är väl bara att erkänna att det var betydligt lättsammare att vara renskötare på Hornslandet än vad det är i skogarna runt Hammerdal, säger Jiingevaerie  samebys ordförande Mattias Sparrok.

Riktigt än är väl inte faran över. Snötäcket närmast kusten och en bra bit i inlandet är inte mycket att hurra för och ett kraftigt blidväder med efterföljande kyla kan naturligtvis ställa till det. Men någon ny katastrofvinter är det ingen som tror på.
- Det har varit bra bete både under hösten och vintern och vi är redan inne i januari så det ska mycket till för att vi behöva utfodra i år, säger Carl-Gustaf Lundgren renskötare i Östra Kikkijaur sameby i Arvidsjaur. Han vill helst glömma de senaste vintrarnas slit med foderkrubbor och ständig oro för att renarnas överlevnad och sin egen ekonomi.

Nils Gustav Labba

Publicerad: 2009-01-12

Intressant

Sametinget som är ansvarig myndighet för rennäringen har inte behövt göra en enda betesundersökning i vinter.

Under vintern är renarna delade i mindre vintergrupper (sijdor). Nere på vinterlandet betar de olika vintergrupperna främst i barrskogsområdet. Betet består till största delen av olika lavar och bärris.

Vinterbetsmarkerna är oftast inte sammanhängande, utan sönderstyckade genom diverse ingrepp som kalhyggen, vägar, järnvägar, flygfält. militäranläggningar samhällsbyggen m m. Vintergrupperna måste därför flytta mellan olika betesmarker. Renskötarens jobb under vintern är att kantbevaka renhjorden och skydda den från rovdjur.

Näringsbristen för renen kan bli akut när markbetet blir oåtkomligt. I sådana situationer sätter renägarna in stödutfodring eller i sämsta fall helutfodring, för att förhindra en omfattande rendöd.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?