Tanken med kokboken Ren Mat Lycka var att recepten skulle vara lätta och att ingredienserna skulle gå att hitta i vanliga affärer. Foto: Tina Stafrén
2011-02-14

Ren Mat Lycka

Gudrun Thomasson Ek har förmånen att leva i det bästa av två världar. I Stockholm är hon företagaren som ordnar catering för stora fester och i Mittådalen hälsar hon turister välkomna till en rastkåta med öppen eld och lär dem att kasta lasso.

Det finns två saker som folk brukar känna till om renkött.
1. Det är dyrt.
2. Man kan göra renskav.

Då vet man ganska lite. Gudrun Thomasson Ek vet desto mer och har med sin bok ”Ren mat lycka”, butiken i Sollentuna och turistverksamheten i Mittådalen lyckats föra vidare sina kunskaper och skapat ett växande intresse för renkött.
– Jag lär mina kunder att våga koka grytor, att laga till en rentunga eller en hel bringa. Det lyser i ögonen på dem när de kommer tillbaka och berättar hur det har gått, säger hon.

Men myten om att köttet kostar en del stämmer faktiskt.
– Så fungerar vår marknadsekonomi med varor där tillgången är förhållandevis liten. Min dotter Marja brukar säga till kunderna att de ska passa på att köpa innan priserna går upp eftersom det borde vara dyrare.

Gudrun skrattar gott
och konstaterar att annorlunda försäljningstekniker går i arv. Släkten Thomasson har i generationer ägnat sig åt renskötsel, slöjd och turism men det var inte självklart att Gudrun skulle följa i föräldrarnas fotspår.
– Min farfar var en pionjär. Mamma startade turistverksamhet och försäljning av egen slöjd i slutet av 50-talet. 25 år senare sa hon: tänk att ingen av barnen vill överta min verksamhet. Och så tog jag över!

Gudrun arbetade som utredare i Sigtuna kommun och på 80-talet tog hon tjänstledigt för att starta eget och hittade sin plats i livet. Hon började med att sy i renskinn.

I samma veva startade hennes bror ett slakteri i Mittådalen och de åkte till en marknad i Uppsala där de presenterade sig som tredje generationen Thomasson. Det tog skruv och försäljningen gick storartat. Efter en marknad blev det kött över och Gudrun stod med två frysboxar fulla. Hon ringde hälsovårdsmyndigheterna och fick tillstånd att sälja köttet. Och sedan rullade det på.

Efter en tid fick hon förfrågningar om catering, maken Bill hjälpte till och så hamnade rendelikatesserna på stora fester och bröllop. Maten fixar hon i tillagningsköket i källaren.

Det märks att hon njuter av tillvaron. Butiken i det gula huset intill pendeltågsstationen i Norrviken lockar inte bara dem med samiska rötter. Gemensamt för kunderna är att de älskar mat och tycker att det är värt att satsa några kronor extra för att få bra ekologiska råvaror.

”Ren mat lycka” som kom 2006 är en hyllning till renen och det goda, proteinrika och magra köttet. Recept på renskavsgrytor blandas med nytänkande carpaccio på reninnanlår eller pizza med renfärs.

Verksamheten är beroende av tillgången på renkött och det finns en oro för rennäringens framtid, framför allt med tanke på markproblemen i Härjedalen. Hon menar att det behövs mer information om traditionerna och vikten av att föra vidare gamla samiska kunskaper.

Men Gudrun som varit med om bakslag förut vet att det går att överleva - till och med katastrofer.

– När Tjernobyl inträffade stupade verksamheten brant neråt. Jag höll ut men det var tufft och det tog ett par år. Folk till och med undvek mig i tunnelbanan.

Under intervjun skyndar sonen Matti in och ut i köket. Han ska resa till Indien och jobba för Röda korset. Gudrun har aldrig krävt att barnen ska jobba i företaget men till hennes stora lycka valde Marja det. Hon är glad över att barnen är stolta över sitt samiska ursprung.
– Som tonåring fick jag höra saker om att jag var en lapp men jag har alltid varit stolt och mina barn framhåller i alla lägen att de har samiska rötter.

Gudrun tycker att det är viktigt att öka kunskaperna om samiskt liv så i Mittådalen har hon gjort en utställning vid sommarkafét och gästerna får prova kasta lasso. Man kan även köpa renkött och slöjd.

Men samiska pratar hon inte.
– Jag och Marja gör tappra försök att lära oss. Vi förklarar för våra turister och kunder varför vi inte kan samiska och de tycker att det är förskräckligt hur samerna blivit behandlade.

I köket i huset står travar med kokböcker och där testas nya hemliga recept.
– Ibland när jag är ensam hemma kokar jag bringa, tunga och rotfrukter och äter och blir riktigt matberusad, säger Gudrun och skrattar.

Hon bjuder på rensalami som brodern gjort och de smakrika korvskivorna charmar varenda smaklök i munnen. Gudrun skulle vilja ta ner fler produkter från sina hemtrakter men begränsas av dyr frakt och lagerproblem.


Hur ser framtiden ut för gamla samiska matkunskaper?
– Jag ser ljust på framtiden. Och jag tror att mycket av det gamla är på väg tillbaka.
Det finns ett intresse för att återerövra gamla kunskaper.

Tanken med kokboken Ren Mat Lycka var att recepten skulle vara lätta och att ingredienserna skulle gå att hitta i vanliga affärer.

Gudrun Thomasson Ek har förmånen att leva i det bästa av två världar. I Stockholm är hon företagaren som ordnar catering för stora fester och i Mittådalen hälsar hon turister välkomna till en rastkåta med öppen eld och lär dem att kasta lasso.
– Som företagare vill jag inte bli för stor. Jag vill ha kontroll. Dessutom skulle jag behöva öka omsättningen enormt för att kunna anställa utomstående, säger Gudrun Thomasson Ek.

Förut jobbade Gudrun Thomasson Ek hela somrarna och unnade sig max en dags semester.
– Jag ringde till vänner och sa sommarens semesterdag infaller i år på en måndag, berättar hon och skrattar. Numera tar hon semester och är gärna i skärgården.

Ann Helen Laestadius


Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?