Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth bekantar sig med samisk kultur.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth bekantar sig med samisk kultur under alpina VM i Åre 2007. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2009-02-12

Inget större nationellt intresse

Den statliga kulturutredningen är både omdebatterad och efterlängtad. För samiska kulturutövare och kulturkonsumenter innebär den inget lyft. Samisk kultur har inget större svenskt nationellt intresse och det samiska kulturarvet ska fortsättningsvis förvaltas av andra än samerna själva.
Kulturutredningen, som överlämnades till regeringen den 12 februari, har som övergripande målsättning att lyfta fram kulturens, konstens och kulturarvets roll i samhället samtidigt som kulturen får en höjd status. Och det tycker utredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi ligger i tiden.
- Svenskarna är i topp både i eget kulturutövande och konsumtion. Det intresset speglas dock inte i politiken. Vi får hoppa att förra året var den sista då kultur inte nämndes i regeringsförklaringen, sa hon inför en fullsatt presskonferens.

Det här stora lyftet märks inte mycket av när det gäller samisk kultur och kulturarv.  Av utredningens direktiv framgår det att det behövs ett kulturutbud som synliggör den etniska och språkliga kulturella mångfalden som en del av kulturarvet.
- Ursprungsfolket samernas och de andra nationella minoriteternas kultur skall uppmärksammas.
Det görs det i viss mån i den tre volymer tjocka utredningen. Men mera i korta och allmänna ordalag utan bakgrundsbeskrivning, analys och förslag till utvecklingsinsatser.

Men när det gäller nationella insatser för svensk kultur är förändringsbenägenheten hög. Utredningens förslag präglas av minskad detaljstyrning både vad gäller institutionerna och stödgivningen. Kulturutredningen föreslår ett minskat antal myndigheter genom sammanläggningar som syftar till att göra kulturområdet både mer kraftfullt och samtidsanpassat.
- Vi har velat skapa ett demokratiskt, enkelt och obyråkratiskt system och samspel som gynnar såväl medborgarna som kulturskaparna, säger utredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi.

Det här ska bland annat göras genom en omfattande regionalisering, den så kallade portföljmodellen, där regionerna efter överenskommelser med staten tar ett större ansvar för de regionala kulturfrågorna. Idén bakom förslaget är att få ett större engagemang för kultur i hela landet och att föra frågor om kultur närmare medborgarna. Det innebär att det statliga Kulturrådets uppgift som bidragsgivande myndighet försvinner. Istället föreslås att Statens Kulturråd blir huvudansvarig för den här portföljmodellen.

Kulturutredningens förslag handlar med andra ord om mål, medel och organisation för den nationella kulturpolitiken. Samisk kultur ligger utanför utredningens sfär eftersom det samiska kulturområdet i huvudsak är en angelägenhet för Sametinget. De samiska kulturinstitutionerna är inte heller ”nationella” i svensk mening.
När det gäller pengar till kulturen säger regeringens direktiv att förslagen ska rymma inom en oförändrad kostnadsram.

Förslag till nationella mål för kulturpolitiken:

Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.

Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för

  • att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel
  • att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum
  • att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas
  • att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling
  • att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas

Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.

Intressant

7826 personer är inskrivna i den samiska röstlängden in nför Sametingsvalet den 17 maj 2009.

Sametinget i Sverige har 31 ledamöter fördelade på 10 kvinnor och 11 män.

sametingets plenumsmöten alltid hålls på olika orter. Innevarande mandatperiods sista plenummöte hålls den 17-19 februari Åsele, Västerbottens inland. 

Sametingets kulturråd, som utses av Sametingets plenum, fördelar pengar till samiska språk- och kulturaktiviteter, samiska tidningar och samiska organisationer. Kulturrådets årliga budget är 14 miljoner kronor.

I de kontakter Sametinget haft med Kulturutredningen har man bland annat krävt att Sametinget ska få ansvar för samisk kulturarv och kulturmiljöer. Kulturutredningens förslag är en ny samlad myndighet för kulturarv, konst, arkitektur, form och design.  

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?