Sameundomar lyssnar påhätska utfall mot samerna.
Sameungdomarna Anja Fjällgren och Jonas Andersson lyssnar på hätska utfall mot samerna från Sverigedemokraternas Olle Larsson.Foto: Samiskt Informationscentrum.
2009-02-27

Debatt med ytterligheter

Härjedalen är en krutdurk. Ingen annanstans i sameområdet är känslosträngarna så spända mellan samer, privata markägare och politiker. Därför var stämningen en aning ödesmättad inför den paneldebatt med kommunpolitiker och samiska företrädare som arrangerades i samband med de samiska kulturdagarna i Funäsdalen. Temat var rennäringens förutsättningar i Härjedalen.
Där satt kommunpolitiker från alla partier och två samiska representanter.  Lokalen var välfylld med ett 70-tal personer. En blandning av ortbor och samer. Politikerna var tämligen eniga om att rennäringen och samisk kultur är en stor tillgång för Härjedalen.  Alla utom Sverigedemokraterna (SD), som har två mandat i Härjedalens kommunfullmäktige.
-I Sverige ska alla medborgare ha samma rättigheter, oavsett etnicitet. Samerna ska inte ha speciella rättigheter, dundrade SD:s Olle Larsson och menade att det är renägarna som dikterar villkoren.

Olle Larsson gav den aggressivitet som finns i Härjedalen mot samerna ett ansikte. Men han fick inte tala ostört. Per Gustav Idivuoma, från Samernas Riksförbund, lät alla förstå att SD står för åsikter som inte delas av seriösa politiker.
-I SD:s Sverige har vi naturligtvis ingen plats. Att diskutera sådana här frågor med företrädare för SD ger ingenting. De är helt enkelt inte seriösa, sa han.

Samefrågan är brännhet i Härjedalen. Politikerna väljer oftast  att passa så fort det börjar hetta till. Den som avvek från mönstret var folkpartisten Lars Bygdén.
-Jag har bott här i tio år och har haft det lätt att smälta in i bygden. Det jävligt svårt för mig att förstå att människor som bott här i generationer inte kan samsas. Det måste bero på att det finns för mycket plats och inte för lite.

I snart 20 år har samerna och renägarna i Härjedalen levt i skuggan av rättsprocesser och dess konsekvenser. Den så kallade Sedvanerättsprocessen i Härjedalen inleddes 1990 med att skogsbolag tillsammans med 700 privata markägare lämnade in en stämningsansökan av fem samebyar till tingsrätten i Sveg. Markägarna hävdade att samebyarna inte har någon sedvanerätt till renbete på huvuddelen av de marker som ligger nedanför renbetesfjällen.

Efter sex år, den 21 februari 1996, kom då domen som skakade om hela Sápmi. Samebyarna i Härjedalen och Idre sameby förlorar sedvanerättsprocessen. Tingsrätten i Sveg slog fast att det inte finns någon "av avtal beroende rätt till bete med ren som belastar de i målet aktuella fastigheterna". Domen i sedvanerättsprocessen var ett slag i ansiktet för rennäringen i Härjedalen, som efter utslaget i tingsrätten saknar rättslig grund för renbete på huvuddelen av samebyarnas vinterbetesmarker.

Samebyarna överklagade tingsrättens dom och den rättsliga processen drog vidare in på det nya millenniet. Hovrättens dom i februari 2002 var i sak identisk med tingsrättens utslag och först den 1 april 2004 sattes det punkt för processen i svenska domstolar. Det var Högsta domstolen som satte dit punkten genom att inte bevilja tillstånd för prövning i Sveriges högsta rättsinstans.

Sedan dess har det pågått förhandlingar mellan rennäringen och privata markägare om renbetet. Rennäringen klarar sig inte utan sammanhängande vinterbetesmarker och de privata markägarna vill ha ersättning för renbetet eftersom de har en lagakraftvunnen dom bakom sig. Därför är frågan om rennäringens förutsättningar i Härjedalen både laddad och ödesmättad. Debatten i Funäsdalen visade dock att det finns en politisk vilja till dialog och närmande.  Om inte Sverigedemokraterna får mera makt och inflytande.

Intressant

7826 personer är inskrivna i den samiska röstlängden in nför Sametingsvalet den 17 maj 2009.

Sametinget i Sverige har 31 ledamöter fördelade på 10 kvinnor och 21 män.

sametingets plenumsmöten alltid hålls på olika orter. Innevarande mandatperiods sista plenummöte hålls den 17-19 februari Åsele, Västerbottens inland. 

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?