Ökad konkurrens om marken är en hotbild i ett varmare Sápmi.
Konkurrens om marken kan vara ett större klimathot än det varmare vädret. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2009-03-25

Klimatpengar till rennäringen

Klimathotet vilar tungt över rennäringen. De senaste årens extrema temperaturvariationer, speciellt under vinterhalvåret, har gett många skrämselhicka. Värme, kyla med omväxlande regn och snö har låst renarnas vinterbete under isliknade skare och tvingat renägarna till kostsamma nödutfodringar. Alla inblandade är överens om att något måste göras. Frågan är vad?
Frågan är som sagt var –vad ska göras, för att mildra klimatförändringens effekter på rennäringen. Det finns inga självklara svar vilket också framgår tydligt av regeringens klimatproposition. Under en treårsperiod, med början 2009, får Sametinget disponera 29 miljoner kronor för att utarbeta strategier och långsiktiga lösningar.

Vad pengarna ska användas till i alla detaljer är inte alldeles enkelt att läsa sig till av regeringens förslag till riksdagen. Sametinget ges ett stort handlingsutrymme i arbetet med att utreda, analysera och utforma åtgärder som lindrar klimatförändringens effekter för samebyarna och de enskilda renägarna.

När det gäller klimatförändringens effekter på rennäringen har regeringens ingen annan bedömning än den som ”sårbarhetsutredningen” presenterade i oktober 2007. 
-Förutsättningarna för att bedriva rennäring i Sverige kommer allvarligt att påverkas av klimatförändringarna. Vegetationsperioden kan förlängas och växtproduktionen under sommarbetet förväntas öka. Insektsplågan kan förvärras och snöförhållandena vintertid blir besvärligare. Kalfjällsarealerna förväntas minska vilket kan leda till frekventare intressekonflikter med andra näringar.

Det som då befaras bli de svåra klimatnötarna att knäcka är ökad konkurrans om markanvändningen med andra näringar som tursim och skogsbruk och återkommande beteskriser under vinterhalvåret.

För att möta framtida beteskriser så pekar regeringen på möjligheten flytta renar till vinterbetesmarker utanför renskötselområdet.
- Avtal mellan rennäringen och markägare om arrende av naturbete utanför renskötselområdet bör kunna upprättas. Även andra åtgärder bör kunna vidtas för att anpassa rennäringen till förändrade klimatförhållanden och bidra till bättre planeringsförutsättningar för rennäringen, skriver regeringen i klimatpropositionen.

Att ta nya marker i anspråk är ett beprövat recept när det riktigt krisar till sig. Under de senaste åren har exempelvis Jiingevaerie sameby i norra Jämtland fått ”låna” vinterbete på havsnära marker utanför Hudiksvall. Med bra resultat. Tidigare exempel finns från senare delen av 80-talet då samebyar i Västerbotten och Jämtland flyttade till Älvdalens kommun i Dalarna för att komma undan det radioaktivt smittade vinterbetet efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl.

Förutom risken för beteskriser är ökad konkurrans om renbetesmarkerna ett kanske ännu större hot för rennäringen. Det kan då gälla konkurrans om de krympande fjällområdena med turismnäringen och konflikter med skogsbruket.
- Risk för markanvändningskonflikter kan i många fall minskas med bättre planering och dialog mellan primära markanvändare. Rennäringens förändrade förutsättningar i ett framtida klimat ställer ökade krav på flexibilitet, skriver regeringen och pekar på vikten av arbetet med att upprätta så kallade renbruksplaner där samebyarnas markanvändning redovisas på samma sätt som idag gäller för exempelvis skogsbruket.

En utökad satsning under tre år på planeringsverktyg som samebyarnas renbruksplaner och Sametingets markanvändningsredovisning är två områden som regeringen pekar ut som angelägna. Sametinget har sedan 2007 ansvar för att redovisa rennäringens markanvändning och i det uppdraget ingår också att redovisa riksintressen och marker som är speciellt värdefulla eller känsliga för renskötseln. Sametinget har redan påbörjat arbetet med att utveckla en ny databas och det arbetet kan nu ges en ännu högre prioritet.

Ytterligare ett planeringsarbete som kan prioriteras med de nya pengarna är beredskapsplaner för samtliga samebyar. Sametinget har påbörjat arbetet och syftet är att stärka det lokala samesamhällets förmåga att möta klimatförändringar.

Intressant

under åren 2002–2007 har så kallade renbruksplaner upprättats i några samebyar i samverkan med Skogsstyrelsen. Renbruksplaner har ingen legal status men kan tillsammans med skogsägarnas skogsbruksplaner utgöra ett bra stöd för samverkan mellan rennäring och skogsbruk.

Sametinget har sedan 2007 ansvaret för rennäringens markanvändningsredovisning med tillhörande databas ren2000. En ny databas vid namn RENMARK håller på att utvecklas.

Regeringen föreslår i klimatpropositionen, 2009-03-11, att budgetanslaget ”Främjande av rennäringen m.m.” tillförs 9 miljoner kronor 2009 samt 10 miljoner kronor 2010 respektive 2011.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?