Det ska vara lika för alla

I Sverige ska det vara lika för alla. Det gäller också för högskolestudier i samiska. Lika för alla innebär inte nödvändigtvis att alla språk har samma förutsättningar. För att få läsa ett litet språk som sydsamiskan, exempelvis, krävs det att mer än fyra procent av sydsamerna anmäler sig till en högskolekurs i Umeå. Det motsvarar 250000 studenter i svenska.

 Samiska institutionen vid Umeå universitet! Så hette det tidigare i folkmun. Det fanns till och med fikautrymmen och en heegen korridor. Efter att ha orienterat fel (läst årsgamla uppgifter på hemsidan) hittar jag Mikael Winka i ett trångt kontor på källarplan i humanisthuset. Jag börjar min intervju med att fråga vilken roll han har i den samiska institutionen och blir genast tillrättavisad.
-Det är ingen institution längre. Samiskan är ett ämne i institutionen för språkstudier. Ett litet ämne.

Nåväl . Mikael Winka är vikarierande lektor och ansvarig för kursutbudet på sydsamiska och för kurser på avancerad nivå. Han jämför gärna Sverige med Canada när det gäller urfolkstudier.
-Canada har liksom Sverige inte ratificerat ILO-konventionen 169, men där ger grundlagsskyddet urfolken en helt annan status. Man har också en helt annan medvetenhet om det hela. Jag tror exempelvis inte det finns något universitet i Nordamerika, med självaktning, som inte har brett program för urfolkstudier. Det är en del av kontinentens historia och nutid.

På svensk sida ser man resurstilldelning som en jämlikhets och rättvisefråga. Alla ska ha lika resurser. Sverige tillhör i det här sammanhanget klassens sämsta när det gäller samiska språkstudier.
-Problemet ligger i finansieringssystemet, där vi får finansiering baserat på studentantalet. Det krävs minst 25 studenter för att finansiera ett lektorat under ett läsår. Förutom att vi är en nationell minoritet och ett urfolk är vi också få i jämförelse med underlaget för andra ämnen. Det är det vi får lida för, säger Mikael Winka.

De samiska språkresurserna på Umeå universitet har dessutom minskat under de senaste åren. Den samiska professorstjänsten försvann samtidigt som Mikael Svonni, flyttade till Tromsö universitet. Det är en stor förlust enligt Mikael Winka,även om tjänsten kommer att ersättas med en lektor.
- En proffesur är viktig för ett akademiskt ämne. En förlust av en proffesur är en stor förlust inom universitetsvärlden.
Som det ser ut för dagen så kommer inte heller den samiska proffesuren att ersättas. Umeå universitet har anställningstopp på professorstjänster.

De minskade resurserna är besvärande eftersom alla samiska varieteter (dialekter) på svensk sida står på Unescos lista över hotade språk.
-Det är onekligen så att vi skulle behöva betydligt mera resurser. Om vi ser på svensk sida så handlar det om fyra samiska språk och de här språken har alla sina egenskaper och är inte samma språk. Alla de här varietéerna skulle behöva en egen lärarresurs om vi ska kunna bedriva universitetsstudier enligt konstens alla regler.

Umeå universitets har i år valt att lägga kurser där studenterna finns när de har visat sig omöjligt att fylla en kurs på campus i Umeå. De pågående decentraliserade kurserna i Kiruna och Östersund visar att intresset bland samerna är stort medan resurserna är knapphändiga. Det som saknas på svensk sida, enligt Mikael Winka, är att samerna inte ses som ett urfolk med särskilda behov.
-Det är ett problem som vi har när det gäller även andra områden. Exempelvis säger man att samerna är ett urfolk men man vill inte skriva in det i grundlagen. Dessutom är inte utbildningsfrågor särskilt högt prioriterade samepolitiskt. Det hade varit bra om samepolitikerna var mera medvetna över betydelsen av att ha en stark samisk högskolemiljö.

 

Nils Gustav Labba