Vad döljer sig under dessa stenar? Det frågar sig kursdeltagarna, som lär sig hitta och registrera fornlämningar. Foto: Samiskt informationscentrum.
2009-05-27

Lär sig synliggöra sin historia

- Vad kan det här vara, frågar arkeologen Erik Sandén, och visar på en hög med stenar. Vi befinner oss i en skog utanför Lycksele. Solen värmer och hundra meter bort brusar en bäck. Jag är ute med en grupp amatörer, som går i kurs för att lära sig känna igen och registrera samiska kulturlämningar.
Kursen ges inom projektet ”Saemieh Saepmesne – I det samiska rummet”, ett interreg-projekt i det sydsamiska området i Sverige och Norge. Projektet vill sätta kunskaperna i händerna på dem som det berör. Därför är samarbete med samer på lokal nivå en viktig del av projektet. Det är de som har kännedom om sitt område och vet var de ska leta. I projektet ska både de fysiska och det muntliga kulturarvet dokumenteras. Det görs genom att göra intervjuer med människor som känner till landskapet och som är eller har varit verksamma i det och genom att dokumentera fornlämningar och kulturlämningar.

Under kursens två dagar får deltagarna inblick i kulturminneslagstiftningen på svensk och norsk sida samt vilka fornlämningar som man kan stöta på i det samiska landskapet. Inte minst viktiga är eftermiddagarnas turer ut i fält. Det som sett så enkelt ut i Erik Sandéns bildspel visar sig vara nog så knepigt i verkligheten. Det visar sig bland annat när en kursdeltagare hittare en härd, som en hög tall växer mitt i. Och vad de sju stenhögarna egentligen innehåller det kan vi bara spekulera i, för de har inte blivit utgrävda. Kan det vara gravar? Men är de inte för små? Frågorna hopar sig. Då finns projektets arkeologer där med sina kunskaper, även om de i just detta fall inte har facit.

- Alla lämningar går inte med säkerhet att säga att de är samiska, för det går inte att sätta en sådan etikett på dem, säger arkeologen Ewa Ljungdahl på Gaaltije – sydsamiskt centrum i Östersund. Solklara samiska spår är tamrenskötselns lämningar, som kåtaplatser, renvallar och bengömmor samt förstås gravar och offerplatser. När det gäller äldre lämningar så brukar vi säga att de sannolikt är lämningar efter samernas förfäder.

Kursdeltagarna har varierande bakgrund, men med intresse för den samiska kulturen och kulturlandskapet gemensamt. Några har även deltagit i den intervju-kurs som projektet hållit under våren. Att åldern är oviktig bevisas av att det skiljer 50 år mellan den yngsta och den äldsta deltagaren. Inte minst viktig är den sociala biten och att få träffa andra samer. Ett av delmålen i projektet är att skapa nätverk både mellan människor och mellan institutioner.

Yngst med sina 23 år är Mariana Olofsson från Grytsjö, 9 mil väster om Vilhelmina. Hon har ett brinnande intresse för den samiska kulturen och läser sydsamiska och tredje året på museologi-programmet vid Umeå universitet.
- Genom kursen får jag lära mig det praktiska med att dokumentera, säger Mariana. Jag är mer intresserad av att intervjua människor än att leta kulturlämningar i fält. Därför kommer jag att inrikta mig på intervjuandet i det här projektet. Men det här kommer jag att hålla på med hela livet!

Genom kursen och projektet har Mariana Olofsson hittat ett verktyg för sitt intresse för den samiska kulturen och ser det i förlängningen som ett sätt att stärka den sydsamiska kulturen, både för andra och för sig själv. Inte minst viktig är den sociala biten och att lära känna andra samer.
- Man måste börja någonstans, säger hon. Då får man börja i det lilla. Jag gör det genom att ta vara på kunskap från människor i min närhet, de jag känner och min släkt. Jag vill fungera som en budbärare, genom att förvalta och ge vidare till kommande generationer. Det som är självklart nu blir frågetecken längre fram. 

Stor kunskap om det sydsamiska kulturlandskapet har arkeologen Ewa Ljungdahl på på Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum i Östersund. Hon har tillsammans med samer arbetat med inventeringar, sedan mitten av 1990-talet. Då resultatet kom från dessa inventeringar i Njaarke och Ruvhten Sijte var de häpnadsväckande. Dels var det mängden lämningar, ingen hade anat att de var så många. Dels kunde de dateras långt bak i tiden. Resultatet av pollen-analyser från renvallar visade att dessa var från 1000-talet. Även härdar daterades. Dessa inventeringar kom till på samebyarnas initiativ. Markstrider hade väckt behovet av att kunna påvisa samisk närvaro i markerna. Det fanns också en vilja att dokumentera sin egen historia och de minnen som de äldre hade.

- Min drivkraft i är ett rättviseperspektiv, säger Eva Ljungdahl. Jag vägrar att acceptera att någons historia är mer värd än någons annan. Det bästa med det här projektet är att vi kommer från två håll och kompletterar varandra. Samarbetet med samerna som känner markerna betyder mycket för oss arkeologer. Sedan kommer vi in med den arkeologiska kunskapen. Det är ett givande och ett tagande. Jag lär mig hela tiden.

”Saemieh Saepmesne – I det samiska rummet" är ett Interreg-projekt som pågår till 2011. Projektet är ett samarbete mellan Saemien Sijte i Snåsa, Gaaltije- sydsamiskt kulturcentrum i Östersund och Västerbottens museum och omfattar hela det sydsamiska området.

Genom kurser i intervjuteknik, arkivsökning och arkeologisk fältinventering på flera platser i sydsamiskt område så kan intresserade lära sig det praktiska kring dokumentation. Kurserna pågår under sommaren och hösten och alla är välkomna. Resultaten från projektet kommer att läggas in i en gemensam databas. Endast deltagare i projektet kan logga in sig på databasen. Där finns också möjlighet att sekretess-belägga uppgifter som är känsliga. Det gäller t.ex. uppgifter om offerplatser eller gravar.

Sunna Kuoljok

Intressant

Såväl unga som gamla letar fornminnen i Lycksele
Såväl unga som gamla letar fornminnen i Lycksele.

Det gäller att göra en skriftlig besrkivning av fornminnet
Få se nu, hur beskriver vi den här härden?

Sydsamiska ortnamn är en viktig källa till kunskap om traditionellt bruk av landskapet.

Sydsamerna i Norge och Sverige har en gemensam historia och många har släktingar på båda sidor gränsen.

Genom kurser på flera platser i sydsamiskt område så kan intresserade lära sig det praktiska kring dokumentation.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?