Nila Jannok och  Mirja Lindberget är två unga samer som  kartlägger rovdjurens påverkan på samebynivå.
Nila Jannok och Mirja Lindberget är två unga samer som kartlägger rovdjurens påverkan på samebynivå för att kolla om de teoretiska modellerna stämmer i praktiken. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2009-06-10

… ska det vara så svårt att förstå!

Renskötarna är bittra, besvikna och förbannade. Sveriges rovdjurspolitik har kollapsat och den stora frågan är varför det är så svårt att förstå att renskötaren vill leva på sin näring och inte på ersättningar för rovdjursskador. Ersättningar som dessutom är löjeväckande låga.

-Hur ska vi få beslutsfattare och politiker att förstå. Det är frågan som Sveriges renägare sliter med när de samlats till Samernas Riksförbunds landsmöte i Arjeplog.
Alla tillgängliga fakta talar ett tydligt språk. Det är rennäringen som betalar för att Sverige ska kunna bevara livskraftiga stammar av varg, järv, lo och björn.

Rovdjursfrågan väcker känslor och får det att hetta till när företrädare för samebyar och sameföreningar tar till orda. Rovdjurforskning, tillgänglig statistik och samlad kunskap berättar en sanning som borde få vilken politiker som helst att agera.
-Här har vi en utsatt näring som går på knä och som hotas av kollaps på grund av dagens rovdjurspolitik, säger Öje Danell, som är professor i renskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Öje Danell är inte same och hans berättelse kan inte avfärdas som en samisk partsinlaga. Han är landets ledande expert på rennäring och är alltid noga med att inte överdriva.
- Mellan 45200 och 63000 renar blev rovdjursföda under 2008, visar han med eftertryck.
Det är alltid svårt med siffror. Men det här är ganska enkelt att första. Staten betalade 46 miljoner kronor i ersättning till renägarna för rovdjursskador under 2008. Det totala slaktvärdet för 45000 renar är närmare 81 miljoner kronor.

Men det kostar mer än så för renägarna. Rovdjursforskare är eniga om att det finns en så kallad dynamisk effekt som helt enkelt är indirekta kostnader. Exempelvis färre födda kalvar och ökad kalvdödlighet på grund av fler moderlösa kalvar. Plussar man på de indirekta kostnaderna så är rennäringens prislapp (kostnader) för den svenska rovdjurspolitiken närmare 80 miljoner kronor. När man tagit del av de här siffrorna är det lätt att förstå varför renägarna är förbannade men svårare att förstå varför det inte händer någonting och varför svenska politiker inte är förbannade. 

Det är lätt förstå och ta till sig bittra renägare på landsmötet som kallar statens agerande för ”statsterrorism” eller som jämför svensk rovdjurspolitik med försöket att utrota indianerna genom att först utrota bufflarna som indianerna levde av.
-Det mest akuta är inte mera pengar utan en omedelbar minskning av rovdjursstammarna, var ett tydligt budskap till politikerna i Sveriges Riksdag. I den uppmaningen ligger också det som är varje renskötares dröm, nämligen att kunna försörja sig på sin näring och inte av ersättningar för rovdjursskador.

Intressant

7809 personer är inskrivna i den samiska röstlängden.

Sametinget i Sverige har 31 ledamöter fördelade på 14 kvinnor och 17 män.

sametingets plenumsmöten hålls alltid på olika orter. Den nya mandatperiodens första plenummöte hålls i Kiruna 25-27 augusti. Invigningen den 25 augusti gästas av kronprinsessan Viktoria.

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?