Arnt Ove Eikeland, forskare vid Sámi Instituhtta i Kautokeino har studerat urfolksproblematiken.
Arnt Ove Eikeland, jobbar på det samiska forskningscentret Sámi Instituhta. Foto: Elin-Anna Labba.

Självmord ett urfolksproblem

Självmord och psykisk ohälsa är ett arktiskt problem och något som samerna delar med många andra urfolk på norra halvklotet. Det säger forskaren Arnt Ove Eikeland, som tittat närmare på självmordsproblematiken i Skandinavien, Kanada och på Grönland.

Under mitten av 80-talet svepte en våg av självmord in över det lilla samhället Karasjok i Nordnorge. Det är en samisk bygd och alla som tog livet av sig var nästan uteslutande unga samerna.
Samma sak har drabbat samhällen som Kulusuk på östra Grönland och Nunavut i norra Kanada, säger forskaren Arnt Ove Eikeland, som jobbar på forskningscentret Sámi Instituhta.
– Det är inte så att urfolk är determinerade att ta livet av sig, men de är i regel mer utsatta än andra folk, säger han.

Arnt Ove Eikeland pekar ut många saker som gör att det finns risk för utbredd psykisk ohälsa bland samer, komis, inuiter, nentser och andra arktiska folk. Eftersom urfolken oftast är i minoritet är det många bland som brottas med problem vad det gäller identitet, kultur och språk. Många har vuxit upp inom traditionella näringar, som renskötseln i Sverige. Att kunna fortsätta leva av naturen samtidigt som man ska hitta en ekonomisk bärkraft är en källa till stress och oro. Arnt Ove Eikeland säger också att de arktiska områdena är stora och isolerade, men att det samtidigt är samhällen där ” alla känner alla.”
– Om en person tar livet av sig i Stockholm eller New York märks det inte lika tydligt. I ett litet samhälle får självmord garanterat ringar på vattnet.

I Karasjok slutade självmordsvågen med att 30 personer tog livet av sig. I en grönländsk by på östkusten tog fem av bygdens unga killar livet av sig inom loppet av några veckor. I Sverige finns ett fall av liknande ”kluster” och det var i Rans sameby där flera unga renskötare begick självmord efter varandra.
Likt andra självmordsforskare pekar Arnt Ove Eikeland på en smittoeffekt.
– När det här börjar ske på en plats verkar det bli en copycat-rörelse. I små isolerade samhällen är det här är ett våldsamt problem.
Bland de självmord han sett närmare på var det ingen av dem som tog livet av sig som på något sätt pratade om det i förväg. Arnt Ove Eikeland menar att just den sortens tystnad också är ett dragiskt drag som binder samman många av de olika folken runt om Arktis.

I Sverige fanns det för bara några år sedan lite forskning kring samer och hälsa. Det fram till att några forskare vid Södra Lapplands forskningsenhet och Umeå universitet satte igång flera projekt kring samer och psykisk ohälsa.
Lars Jacobsson är professor i psykiatri vid Umeå universitet och han håller med Arnt Ove Eikeland att psykisk ohälsa verkar vara något som undertrycks i det samiska samhället.
– Vår erfarenhet inom psykiatrin är att samerna inte söker hjälp. En same går inte till doktorn, han kommer tid i ambulans eller helikopter.

Också de personer Lars Jacobsson intervjuat nämner ”tystnaden”, att man i regel inte pratar om hur man mår.
– En samisk man ska stå stadigt. Han ska inte vara svag och han ska inte belasta någon med sina problem.
– Det som skiljer ut är även att man har mycket mer våldsamma metoder. Över hälften skjuter skallen av sig, säger Lars Jacobsson.

Han poängterar att renskötande samer inte tar livet av sig i högre grad än andra svenskar, men att det finns mycket som kan ligga till grund för en ökande psykisk ohälsa bland samer i Sverige. Dit hör trycken utifrån, som rättsprocesser och fördomar, men också inre konflikter inom samebyarna och de samiska familjerna som ska få sina liv att gå ihop, ekonomiskt och socialt.

Både Lars Jacobsson och Arnt Ove Eikeland säger att det viktiga nu är att de här frågorna lyfts upp. Det gäller både inom det samiska samhället och inför sjuk- och hälsovården som behöver få bättre kunskaper om den samiska kulturen och de problemställningar urfolk står inför.
– Om ingen snackar om det blir det ingen förbättring. När det här har satt sig i ett samhälle är det viktigt att stoppa det innan det har etablerats, säger Arnt Ove Eikeland.

Elin-Anna Labba

Intressant

det samiska forskningscentret Sámi Instituhta är lokaliserad till Kautokeino i nordnorge.

FN:s definition av urfolk handlar inte om "vem som var först", utan att folkgruppen bodde i området vid tiden för fastställandet av gränser, har speciella  kulturella särdrag och att sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner helt eller delvis finns kvar.

i oktober 2007 antog FN en urfolksdeklaration som bland annat erkänner urfolkens rätt till självbestämmande samt rätt att äga, bruka och kontrollera land och naturresurser. Enligt deklarationen ska samerna ha rätt till återställande av eller kompensation för mark och naturresurser som tagits i bruk utan samernas samtycke.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?