Mycket samiskt i arkiv

Djupt koncentrerade följer vi Ulf-Stefan Winkas instruktioner, när han guidar oss genom den digitala arkivvärlden på internet. Vi är ett trettio-tal, som en novemberdag har samlats på Gaaltije, sydsamiskt centrum i Östersund, för att lära oss mer om samiskt arkivmaterial.
- Det finns hur mycket som helst om samer i olika arkivmaterial, säger Ulf-Stefan Winka, ledare för kursen, som vill slå ett slag för arkivens dolda information.

Lova Isabelle Lundberg är en av de yngre deltagarna i kursen. Hon har sina rötter i Idre sameby, men det var hennes moster i Ruvhten Sijte som föreslog att hon skulle gå kursen.
- Jag är nybörjare, så jag vet inte vilket material jag kan förvänta, säger hon. Vi är flera här från Ruvhten Sijte. Förhoppningsvis kan vi hitta uppgifter om tidigare bruk av marker.

Kursen ges inom projektet ”Saemieh Saepmesne – I det samiska rummet”. Ett interreg-projekt som har som mål att dokumentera och synliggöra det sydsamiska kulturlandskapet och människans närvaro i landskapet.
- Delaktighet och samarbete med samer på lokal nivå en viktig del av projektet, säger Ulf-Stefan Winka, projektledare. Under året har vi därför anordnat flera kurser som lär ut olika dokumentationstekniker, t.ex. intervjuteknik , arkeologisk fältinventering och kulturminnesregistrering.

Under denna två-dagars kurs har turen kommit till arkivmaterial. Vad står det i arkiven om sydsamer? Projektet vill visa hur man kan leta efter svar på den frågan.
- Sverige har ett bra arkivväsende. Det finns mycket sparat och samlat, berättar Ulf-Stefan Winka . Arkivmaterial finns inte bara i statliga arkiv, som riksarkivet och landsarkiven. Mycket material finns också på museer, bibliotek och i kommuners och landstings arkiv.

Arkivmaterial är inte bara skrivna handlingar. På lantmäteriet finns gamla kartor, många finns som digitala filer. Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Uppsala och Umeå har ljudinspelningar och uppteckningar både på samiska och svenska. Det finns bildsamlingar på museerna i Norrland och förstås på Nordiska museet.

Många arkiv och museer har digitaliserat material i sina samlingar. Material som idag är sökbart på internet. Vi klickar oss fram genom riksarkivets sidor och äntligen! Vi hittar arkivhandlingen, och snopnare miner får man leta efter. Vi kan inte läsa en rad av den vackra handstilen.
- Tyvärr är arkivmaterial inte så lättillgängligt, säger Ulf-Stefan Winka. Mycket är handskrivet och därmed ofta svårläst. Det är inte alltid heller så lätt att veta var man kan hitta material om t.ex. ett område eller en släkt. Man får pröva sig fram och leta i arkivregister och sedan gå vidare till handlingarna. Rätt vad det är hittar man något verkligt intressant.

Dagen avslutas med några tips till kursdeltagarna, som att ett förstoringsglas kan vara bra att ha med vid arkivbesök. Även en digitalkamera, om det är tillåtet att fotografera, men att inte använda blixt! Och inte minst viktigt, att noggrant ange källan för en uppgift. Utan en anteckning om i vilken handling uppgiften finns har den knappast något värde.

Dag två är det dags för ett besök på landsarkivet i Östersund. Här finns arkivmaterial som rör Jämtlands län.
- Samer finns i ”alla” källor, berättar Eva Sjögren Zipsane, landsarkivarie. Men det kan vara svårt att veta att någon är same. I äldre handlingar är det ofta lättare, då kan det stå lappmannen. Nuförtiden är det svårare att identifiera vem som är same, eftersom det inte anges på sådant sätt. Därför inventerar landsarkivet just nu sina arkiv för att hitta handlingar med uppgifter om samer. Samtidigt gör man också en handledning för forskning om samisk historia. Men det finns också material på landsarkivet som har tydlig koppling till samer, som lappfogdens arkiv, arkiv från sameskolor, som Änge och Föllinge, Lapska fattigvårdsstyrelsen.

Sunna Kuoljok