Provning av konfirmationskolten
Simon Gunnare provar sin nya konfirmationskolt. Kusinen Lisa Jonsson Gunnare syr den. Foto: Samiskt informationscentrum.
2010-06-22

Det ska glittra, men inte för mycket

Lisa Jonsson Gunnare syr en kolt till sin kusin Simon. Till midsommar ska han nämligen konfirmera sig i Kiruna kyrka, tillsammans med andra samiska ungdomar. Då vill han vara klädd i det finaste tänkbara, en ny kolt, precis som traditionen säger.
- Välj nu de band du vill ha, säger Lisa Jonsson Gunnare till sin kusin Simon Gunnare, där de sitter på golvet med en hög av olika band runt sig. Simon ska konfirmera sig till midsommar och behöver därför en ny kolt. Varken mamma eller pappa var tänkbara kandidater när det kom till koltsömnaden och det var naturligt för familjen att vända sig till Lisa när Simon behövde ny kolt. Simons pappa är morbror till Lisa, som lämpligt nog är lärare i samisk textilslöjd.
- Det är första gången jag syr en manskolt, säger Lisa. Men jag ville gärna sy Simons kolt, det är så roligt. Redan i höstas började vi planera och diskutera tygval och färg, men först i vår har jag satt igång.

Denna ljusa majkväll har Simon kommit hem till Lisa Jonsson Gunnare tillsammans med sina föräldrar Eva och Nicke/Nikolaus. Lisa har kommit en bit på väg och det är dags att mäta in kragen på kolten och välja band till ärmkant och holbi, koltens nederkant. Lisa har sytt ihop fram- och bakstyckets våder och oket och sytt på klädesremsorna och prydnadsbanden där de ska vara.

Det är tredje gången Simon är hem till Lisa för att hon ska kunna sy hans kolt. Första gången tog Lisa mått till mönstret och man bestämde tyg och färg. Simon ville ha en klarblå klädeskolt.
- Idag kan koltar sys i alla möjliga tygkvalitéer, säger Lisa. Men kläde är ett tunt, fint ulltyg som faller vackert. Jag gör mönster efter varje person som jag syr åt. Mönsterkonstruktion lärde jag mig när jag gick Nahke, skinn- och konfektionslinjen, på Samernas utbildningscentrum. Det blir lättare och lättare att göra mönster. Jag har faktiskt en del personer som ringer till mig och beställer mönster av mig, men sedan syr själva.

Lisa nålar fast en pappersremsa mot halsringen på kolten, som Simon tagit på sig. Med sax, tejp och nålar formar hon sedan kragmönstret.
- Det är lättast så, förklarar hon. Då går det att forma den så den får en snygg form mot halsen och blir lagom hög, till käklinjen.

Innan Lisa kom så långt
att hon satte saxen i det dyrbara klädestyget sydde hon upp en toile, en provkolt i lakansväv. Den fick Simon prova och Lisa kunde göra justeringar på den.
- Ärmarna var för långa, men annars så satt den bra, så jag kunde följa mönstret jag ritat.
Familjens önskemål är att kolten ska vara lite rymlig. Simon ska kunna ha den några år innan han växer ur den, helst fram till studenten.

Andra gången valde man ut prydnadsbanden till rygg, axel och sprundet fram.
- Det skulle vara enkelt, eftersom det är en konfirmationskolt och Simon inte är så gammal, säger Lisa. Så det får inte vara för mycket band, men jag tycker inte att det finns några speciella killband eller tjejband, utan man kan ha samma. Simon och hans föräldrar valde röda, gula och silverglittriga sicksackband att sätta på det röda och gula klädet. Det ska glittra litegrann, men inte för mycket.

Det är också viktigt att följa
familjens färger och band, tycker Lisa. Hon tittar på koltar hon har lånat av Simons pappa och ytterligare en morbror. Lisa vill att det ska vara bra, så Simon kan känna sig stolt och nöjd på sin konfirmationsdag.

Sunna Kuoljok


Intressant

 ­
många band att välja bland.

­­

­den samiska dräktens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. Till den samiska dräkten hör, förutom kolten, även andra plagg t.ex. mössa, bälte och skor med skoband. Till vintern sys kläder av renens päls

kolten har ett grundsnitt och -utseende, som kan varieras efter modetrender, sömmerskans tycke och smak samt önskemål från den som ska bära kolten.

kläde är ett fint ulltyg som samer under många hundra år använt till högtidsdräkten.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?