Norska Sametingets president Egil Olli leder arbetet med att skapa ett samiskt regelverk för mineralutvinning.
Egil Olli är president i Norska Sametinget. Nu ledar han arbetet med att ta fram en vägledning för mineralletning och gruvverksamhet i sameområdet. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2010-05-17

Sametinget skapar egna regler

När staten sviker försöker norska Sametinget skapa ett eget regelverk. Det har visat sig vara en framkomlig väg. De stora gruvföretagen är intresserade av goda relationer med lokalbefolkningen och samerna. Enligt Egil Olli så har de seriösa företagen insett att de ta måste hänsyn till samiska intressen och Sametinget för att ha en framtid i sameområdet.
Norge har en ny minerallag från och med 1 jan 2010. Den norska regeringen har haft konsultationer med Sametinget, enligt den ordning som numera gäller mellan Sametinget och regeringen. Sametinget har haft synpunkter på lagförslaget och hävdat att de samiska intressena måste tillgodoses på ett tydligare och bättre sätt.

Vad saknar Sametinget i den nya lagen?
-Det som Sametinget har tagit strid för och som är det sämsta med den nya lagen är att samiska intressen tas väl tillvara i Finnmark, där vi har Finnmarkslagen, men utanför Finnmark så är samerna osynliggjorda och har ingenting att säga till om.

I det nordligaste och sametätaste fylket (länet) Finnmark har Samerna, genom Sametinget, ett starkt inflytande när det gäller mineralfyndigheter och hur de ska utnyttjas.
-Sametinget är en viktig part i hela processen. Från det att något företag söker om undersökningstillstånd och ända fram till att en eventuell gruva ska öppnas. Minerallagen har också en ersättningsparagraf som ger pengar tillbaka till lokalsamhället.

Sametinget i Norge nöjer sig dock inte med att vara på åskådarplats när det gäller ingrepp utanför Finnmark. I stället har man tagit saken i egna händer efter misslyckandet med minerallagen. Efter kontakter med företag som arbetar med mineralletning och utvinning har Sametinget utarbetat en mineralvägledning. Helt enkelt ett regelverk för hur exploatörer ska förhålla sig till samiska intressen och samiska lokalsamhällen.

Sametingets president Egil Olli är säker på att samernas vilja kommer att respekteras och mineralvägledningen är i sammanhanget en viktig markering.
-Inget seriöst företag kommer att börja leta eller utvinna mineraler i det samiska området om Sametinget inte ställer sig positiv till det. Vi kan under alla förhållanden fördröja en exploatering om det skulle vara så att det finns företag som inte bryr sig.

Mineralvägledningen ska ses som modell för hur centrala myndigheter, företag och samiska intressen kan samverka om resursanvändning. Den samiska utgångspunkten är inte att säga NEJ!
-Vi vill inte med nödvändighet bara fördröja och försöka hindra minrealutvinning. Det vi vill är att får en bra dialog mellan alla inblandade parter och på det sättet få till en bra lösningar som tar hänsyn till samiska intressen och om det sedan blir en gruvverksamhet så ska det också gagna de områden där ingreppen sker.

Gagna, på vilket sätt då?
-Om man ser tillbaka på hur gruvverksamhet påverkar små samhällen i glesbygden så det oftast så att det blir ett snabbt och stort uppsving, med inflyttning och uppbyggnad av aktiviteter och samhällsservice. När malmen sedan tar slut och verksamheten avvecklas så blir det ingenting kvar. Lokalsamhället utarmas på resurser och lämnas sedan i sticket. Det vill vi inte vara med om. Vi vill försäkra oss om att det med de resurser som tas ifrån lokalsamhället också sker en utveckling som ger varaktiga jobb och som gör att människor kan bo kvar i glesbygden.

Sametinget på norsk sida är starkt engagerad i frågor som rör natur- och resursanvändning i de samiska områdena. Det är en strategi för överlevnad och utveckling av samiska lokalsamhällen.
-Sametinget har ett ansvar när det gäller att skydda samiska områden. Vi har också ett ansvar för att utveckla det samiska näringslivet och för oss politiker handlar det om att skapa bra samarbetsformer och mineralvägledningen är ett sådant verktyg, säger Egil Olli.

Är mineralföretagen intresserade av en samisk vägledning?
-Både företagen och deras organisationer har visat ett stort intresse och respekt för Sametinget. Vi har haft en bra dialog. Alla seriösa företagare förstår att om de ska ha någon framtid som mineralutvinnare i samiska områden så måste de ta hänsyn till samiska intressen och Sametinget. Om de inte klarar att hantera det har de ingen framtid i Sápmi. Urfolkens rättigheter får större och större genomslag både nationellt och internationellt. Företagen är tvingade att ta hänsyn till det.

Nils Gustav Labba

Intressant

Finnmarkslagen som norska Stortinget antog i maj 2005 ger Sametinget ett reellt inflytande över mark- och resursanvändningen i Finnmark.

den stora förändringen som följde av Finnmarkslagen är förvaltningen av mark, vatten och naturresurser. Den nya ”Finnmarkseiendommen” övertog förvaltningen av det som tidigare kallats ”statens mark” och är nu Norges största markägare.

förutom att Sametinget utser tre av de sex ledamöterna i Finnmarkseiendommens styrelse har också Sametinget rätt att utarbeta föreskrifter om hur en förändrad markanvändning ska bedömas i förhållande till samiska näringar och samisk kultur- och samhällsliv.

i Norges nya minerallag stadgas om särskilda hänsyn till samisk näringsverksamhet i Finnmark. Sametinget är med i beredningen från prövning av undersökningstillstånd till en eventuell ansökan och beslut om gruvdrift.

minerallagen ger också samerna, genom ”Finnmarkseiendommen”, rätt till ersättning för utvinning av mineralfyndigheter i Finnmark.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?