Hem
Om Sápmi
Djur & natur
Historia
Näringar
Språk
Kultur
Religion
Politik
Webb TV
Pressrum

© Samiskt Informationscentrum
Sametinget
Box 582
831 27
ÖSTERSUND
tel: +46 63 15 08 72
info@samer.se
Webbredaktör:
Anna Skielta
Ansvarig utgivare:
Peter Sarri

Länk till information om talande webb
Den här sidan är ansluten
till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.

Tillbaka
Straejmie är det sydsamiska namnet på Strömsund i Jämtland.
Vägskylten berättar att Straejmie är det sydsamiska namnet på Strömsund i Jämtland. Foto: Samiskt Informationscentrum. 
Samiska ortnamn - pusselbitar till historien

Kebnekaise, Nikkaluokta, Kvikkjokk och Vuoggatjålme är kända samiska namn från fjällvärlden. De samiska ortnamnen dominerar i fjällkedjan från Treriksröset och ner till norra Jämtland. Även i skogslandet öster om fjällen finns många ortnamn av samiskt ursprung.

V­isste du att Storuman heter Luspie på samiska? Eller att Faepmie är det samiska namnet för Fatmomakke, en samisk kyrkplats i Västerbotten? Om inte, behöver du inte känna dig ensam. Samiska ortnamn finns i oförändrad form framförallt i fjällen. Men i skogslandet och i områden dit en svensk- eller finsktalande befolkning flyttat in har namnen ofta förändrats eller bytts ut mot mer svensk- eller finskklingande namn. Det har lett till att de samiska namnen är okända för många. Men sedan år 2000 skyltas fler och fler orter med sina samiska namn och namnen görs kända bland den stora allmänheten.

 

De samiska ortnamnen berättar om den samiska historien. Ja, varje ortnamn kan ses som en pusselbit till områdets historia. De har ofta koppling till hur terrängen ser ut och vilket värde platsen har ur näringssynpunkt; för fiske, jakt, renskötsel och s­amlande av t.ex. bär. En plats kan också vara uppkallad efter någon person eller händelse på platsen. Genom att namnen kan berätta om näringsgrund, vad som hänt i området och beskriva landskapet gör de landskapet mer levande. Därför är det viktigt att dokumentera samiska ortnamn och att de också används och synliggörs, t.ex. på skyltar, på kartor och i skrift. Det är också ett sätt att bekräfta den samiska kulturen i området och att synliggöra den samiska historien.

Ofta består de samiska ortnamnen av en förled och en efterled. Förleden berättar vanligtvis om platsens läge, beskaffenhet eller prägel. Efterledet visar ofta vilken kategori ordet avser t.ex. jávrre som betecknar sjö.

Det är inte alltid ett ortnamn går att förklara. Kanske finns inte ordet kvar i dagens samiska eller så har ortnamnet förändrats genom åren och den ursprungliga formen därför är svår att identifiera. Kanske de som en gång i tiden upptecknade ortnamnet inte samiska och missuppfattade det därför.

 

Finsk och svensk kolonisation i Sápmi har lett till att vissa ortnamn blivit ”förfinskade” eller ”försvenskade.  I norra Sápmi, i Norrbottens län, kan platser ha tre namn: ett samiskt, ett finskt och ett svenskt. Det visar att finsktalande kolonister nådde platsen före svenskarna. Ett exempel på just detta är hur samernas traditionella namn på Kiruna, Giron, blev till Kiiruna på finska, som i försvenskad form blev Kiruna. Gironvárri, Fjällripberget, är namnet på det fjäll där järmmalmen i Kiruna bryts sedan början av 1900-talet.

Ibland har de ursprungliga samiska namnen förändrats genom att de har fått en samisk förled och svensk, från samiska översatt, efterled. Det gäller t.ex. Jäkkvik, i Arjeplogs kommun , som kommer från samiska Jäggeluokta. Luokta betyder vik . Ibland har det blivit en kombination av en samisk förled och en finsk efterled, t.ex. Leipojärvi i Gällivare kommun, där förleden är en avledning av samiskans läjbbe, som betyder al, och efterledet är det finska järvi, som betyder sjö. Det urs­prungliga samiska namnet är Läjbbojávrre.

Vissa namn är i sin helhet översättningar från samiskan. Namnet Harsprånget, i Stora Luleälv, är en översättning från det samiska namnet Njoammelsasskam. Det var Sveriges mäktigaste vattenfall innan det byggdes ett vattenkraftverk där. 

Sveriges högsta fjäll har namnet Kebnekaise, som betyder Kitteltoppen. Det stavas med nordsamiskt skrivsätt: Giebmegáisi . Troligen har de som gjorde de första kartorna missuppfattat placeringen och satt fel namn på fel fjäll. I närheten finns nämligen fjället Duolbagorni , som har en stor kittelformad fördjupning i toppen. Nikkaluokta betyder Nikkas vik och stavas med nordsamisk stavning: Nihkkáluokta.

Ibland har det ursprungliga samiska namnet försvunnit ur folkligt bruk pga. den svenska namnformens dominans. Ett sådant exempel är Kvikkjokk, i Jokkmokks kommun, som kommer av samiska Guojkkajåhkkå, som betyder Forsbäcken. På samiska heter platsen Huhttán , ett namn som började användas då en silverhytta anlades här på 1600-talet.

Älvarnas ­namn och ortnamn längs kusten har ofta samiskt ursprung även om vi vanligtvis inte tänker på det. Exempel är Kalix, som är en försvenskning av nordsamiskan Gálás, och Luleå, som härstammar från lulesamiskans luleju.

Sedan samiska första gången kom i skrift 1619 har stavningen varierat mycket och ett skrivsätt efter ett annat har ersatt det tidigare. I en FN-deklaration från 1972 rekommenderas att länder med minoritetsbefolkning använder minoritetsspråkets ortografi, skrivsätt, för geografiska namn på minoritetsspråket. De nuvarande ortografierna, skrivsätten, beslutades under 1970- och -80-talen för nord-, lule- och sydsamiska. Från 1980-talet har Lantmäteriverket med början i nordsamiskt område, infört de samiska ortografierna på samiska ortnamn på sina kartor. Och arbetet med att sätta ut de samiska ortnamnen på kartorna är ett arbete som fortsätter. I och med språklagen år 2000, då samiska blev officiellt minoritetsspråk i Sverige, började vägskyltar med samiska ortnamn också att sättas upp längs svenska vägar. 

Den 1 januari 2010 infördes en ny utökad lag i Sverige vad gäller rätten att använda samiska i kontakt med myndigheter. I propositionen (2008/09:158) inför lagen ingår även en skrivning om minoritetsspråkiga ortnamn:
”Minoritetsspråkiga ortnamn är en värdefull del av kulturarvet som bör värnas aktivt av samhällets företrädare. För att synliggöra detta kulturarv bör Vägverket ges i uppdrag att intensifiera sitt arbete med skyltning av minoritetsspråkiga ortnamn. Statliga och kommunala myndigheter bör i sin verksamhet värna minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra minoritetsspråkens närvaro genom skyltning och annan utmärkning. Fastställda minoritetsspråkiga ortnamn bör användas som namn på postorter där detta bedöms som lämpligt.”

Sunna Kuoljok

­
Senast ändrad: 2010-12-09
Denna sida kan du inte kommentera.

Dela med dina vänner |

Visste du att
... Vuoggatjålme, som ligger i Arjeplogs kommun, betyder Metkrokssundet på samiska och stavas med nuvarande samiska stavningssätt Vuoggatjålbme.

... Östersund heter på sydsamiska Staare, som betyder Staden.

... Orrestaare är det sydsamiska namnet på Örnsköldsvik. Det betyder "Den nya staden".

... Sametinget är ingår i Ortnamnsrådet. Ortnamnsrådets uppgift är bl.a. att stödja Lantmäteriet i dess uppgift att främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick.

... år 2000 infördes i kulturminneslagen (1988:950) en paragraf som säger att vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Där sägs bl.a att svenska, samiska och finska ortnamn så långt möjligt ska användas samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Läs mer
Sametingets sida om sydsamiska ortnamn »
Sametingets sida om lulesamiska ortnamn »
Litteratur om samiska ortnamn – en länk till sametingets bibliotekskatalog »
Institutet för språk och folkminnen:s sida om samiska ortnamn »