Under Sametingets invigning, 1993, hungerstrejkade samer i protest mot den den fria fjälljakten.
I augusti 1993, Samtidigt som Sametinget invigdes, hungerstrejkade samer för jakt- och fiskerätten. Sedan dess har ingenting nytt hänt. Foto: Nils Gustav Labba.
2010-08-11

En viktig samisk symbolfråga

Den fria småviltjakten och fisket i fjällområdet är en viktig samisk symbolfråga. Det handlar i grunden om samernas inflytande och rätt att förvalta sameområdets naturresurser. Ett samiskt inflytande över samiska resurser är det samepolitiskt överordnade målet för samiskt samhällsutveckling och för att kunna bevara och stärka samiska näringar, språk och kultur.

Riksdagen beslutade i december 1992 om att införa ett nytt upplåtelsesystem för småviltjakt och handredskapsfiske i landets fjällområden. Beslutet innebar en avreglering av tillståndsplikten och den bärande tanken var att jakt och fiske i fjällområdet skall vara tillåtet och öppet för alla intresserade. Tidigare ansökningsförfaranden avskaffades och med det nya systemet så var det fritt att köpa dygns- och årskort i praktiskt taget hela svenska fjällområdet med undantag för nationalparkerna.

Riksdagsbeslutet mötte skarp kritik från samiskt håll. Rätten till jakt och fiske inom renskötselområdet är en viktig symbolfråga i den samiska rättskampen. Beslutet om den fria jakten och fisket ledde till omfattande samiska protestaktioner. Inför invigningen av det svenska Sametinget i augusti 1993 genomfördes en samisk hungerstrejk i Kiruna, efter det att regeringen beslutat att det föreslagna systemet för upplåtelse av småviltjakt och fiske skall börja gälla samma år.

De samiska protesterna ledde till att regeringen i oktober 1993 beslutade att Jordbruksverket tillsammans med företrädare för Sametinget skall göra en utvärdering av det nya systemet. Den 28 februari 1994 påbörjades utvärderingen. Sametinget och Jordbruksverket var djup oeniga i sina bedömningar och redovisade två skilda synpunkter vad gäller sammanfattning och slutsatser. Utvärderingen överlämnades till regeringen den 31 mars 1994 och ledde inte till några förändringar.

Eftersom endast småviltjakten hade omfattats av utvärderingen 1994, konstaterar regeringen i regeringsbeslut (1994-06-16) att utvecklingen av det nya upplåtelsesystemet bör följas under en längre tidsperiod för att det säkrare skall kunna avgöras vilken påverkan det nya upplåtelsesystemet kan ha på renskötselrätten, viltvården, fiskevården och naturvården. Regeringen beslutade därför om en fortsatt utvärdering av det nya upplåtelsesystemet för småviltjakt och handredskapsfiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Utvärderingsgruppen bestod av företrädare för Jordbruksverket, Sametinget och Naturvårdsverket. Myndigheterna var i huvudsak överens om bedömningarna när det gäller upplåtelsesystemets inverkan på rennäringen, natur- och miljövården, fiskevården och turism. Däremot var inte myndigheterna eniga om på vilket sätt systemet skall förändras. Sametinget hävdade, i ett särskilt yttrande, att samebyarna ska ha ansvaret för jakt och fiskeupplåtelser medan Jordbruksverket ansåg att den kritik som framförs mot det nya upplåtelsesystemet är i långa stycken oberättigad.

Uppdraget redovisades och överlämnades till regeringen den 2:a april 1996 och ledde inte till några genomgripande förändringar.

Medan regeringen och ansvariga myndigheter utvärderade riksdagsbeslutet från 1992 så ställde sig 40 samebyar i Sverige, bakom en anmälan till Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter. Anmälan lämnades in december 1994. Samernas talan fördes av Svenska Samernas Riksförbund. I sin anmälan hävdade Samebyarna:
- Att jakt- och fiskerätten inom berörda områden, som en del av renskötselrätten, tillkommer samebyarna/samebymedlemmarna.

Europadomstolen begärde i slutet på 1995 en så kallad "förklaring" av Sveriges regering.
Regeringen har i sin "förklaring" till Europadomstolen inte medgett några som helst formella fel i handläggningen av ärendet. Enligt "förklaringen" så har beslutet om den fria småviltjakten tagits i laga ordning utan att kränka samernas rätt till jakt och fiske. I slutet på november, 1996, avvisade Europadomstolen Samebyarnas klagan och därmed så är den principiella frågan om samernas jakt- och fiskerätt fortfarande oprövad.

Det som hänt sedan dess är att Regeringen beslutade, den 22 mars 2007, att ändra rennäringsförordningen så att det inte längre är möjligt att utestänga utländska jägare från småviltsjakten i fjällen de första två veckorna. Bakgrunden till regeringsbeslutet är en anmälan från turistföretag som hävdade att reglerna diskriminera jägare som inte är bosatta i Sverige.

Medan rättsfrågan hänger i luften har Länsstyrelsen i Jämtland prövat ett Jämtländsk samiskt alternativ för upplåtelse av småviltjakt på renbetesfjällen i Jämtland. En modell som ska göra det möjligt att bedriva en småviltjakt som tar hänsyn till renen, näringen, gästjägare, samernas egen jakt, och bevarandet av områdets biologiska mångfald.

Försöksverksamheten har bedrivits inom Tåssåsen samebyoch har nu övergått till att bli permanent, men med tillstånd ett år i taget. Jämtlandsmodellen innebär att jakten bedrivs på, av samebyn indelade, områden med tydliga, naturliga avgränsningar i terrängen och med ensamrätt för lämpligt antal samtidigt jagande. Områdestilldelning sker i överenskommelse med jägarna i inom respektive område.

Från och med innevarande jaktår 2010/2011 kvoteras småviltsjakten även inom Handölsdalen och Mittådalen samebyar. Under perioden 25/8-15/9 fördelas jaktområden efter lottning på samma sätt som inom Tåssåsen sameby.

Nils Gustav Labba

Intressant

Ripan som symbol finns med på alla Sametingets plenummöten ända sedan starten 1993.
ripan finns symboliskt med på Sametingets plenummöten ända sedan det första mötet 1993.

Civil olydnad användes somsamisk kampmetod under de första åren.
Civil olydnad användes som samisk kampmetod under de första åren. Här stoppas trafiken för att hindra jägare att ta sig fram.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?