Jojken är renens melodi. Det fick Maj-Lis Skaltje höra när hon intervjuade äldre samer om deras tankar, erfarenheter och minnen om jojken.
2010-09-06

Jojken är renens musik

Jojken är renens musik. Så beskrev en gång den äldre renskötaren Olof Päiviö från Arjeplog sina känslor för jojken och orsak­en till att han jojkat sina renar. I renskötseln har jojken genom århundraden varit en länk mellan naturen, markerna, renskötaren och renarna. Allt som var av betydelse fick en jojk.
Det var i en intervju med journalisten Maj Lis Skaltje som Olof Päiviö berättade om sitt renskötarliv och jojken. Under en sommar reste hon runt i Sapmi och samlade in de äldres berättelser om hur jojken genom tiderna använts. Det resulterade 2005 i boken Luondu juoiggaha, (sv: Naturen inspirerar till jojken), något som hon berättade om vid den stora jojkfestivalen i Umeå nyligen.

Genom jojken kan man få en glimt av samisk livsfilosofi genom århundraden, ja kanske till och med genom årtusenden. Det sägs att det samiska ordet för att jojka ”juoigat” är minst 4000 år, och jojken är en betydande del av samernas muntliga berättarkonst och poesi där minnen och traditioner gått i arv via rösten.
– Det är många generationers kunskap och erfarenheter som finns destillerat och komprimerat i både jojk- och renskötarkonsten, säger Maj Lis Skaltje.

– Jojken avspeglar
också det arktiska ljudlandskapet, den akustiska verklighet som omgav det samiska sättet att leva. Där fanns det inte plats för skrymmande musikinstrument, i stället fick man använda rösten, fortsätter hon.
Att jojka någon eller något var ett sätt att visa sin kärlek till en annan människa, till naturen, sin vördnad för ett områdes andeväsen, för att visa lycka över en bra kalvmärkning eller flytt.
– Allt som har haft betydelse i samernas liv har man jojkat, säger Maj Lis Skaltje.

” De gamla samerna
älskade sina renar så mycket, därför jojkade de dem”, sammanfattade enkelt renskötaren Olof Päiviös fru Siri.
I renskötseln har jojken också använts som ett sätt att lugna renarna och för renskötaren för att förkorta många långa vinternätter. När allt var lugnt fanns det gott om tid att jojka och det gav kraft när arbetet kändes tungt.

Inspirationen fick man
av naturen och miljön omkring sig – av renhjorden, de klingande renskällorna, av vinden eller en vacker utsikt utmed flyttlederna. En favoritren eller en bra arbetshund kunde få sin egen jojk, och ofta kände djuret igen den och kom när ägaren jojkade.

Jojken användes också
av renskötarna för att bygga upp en arbetsgemenskap, för att berätta för arbetskamraterna om var man var och hur arbetet gick. Eller kanske för att väcka dem på morgonen och ge dem styrka när sängklädernas värme lockade mer än kylan.
Men under flera århundraden utsattes jojken för hårda prövningar. Den fördömdes av myndigheter och kyrkan, att jojka belades med dödstraff och betraktades som syndigt långt in i våra dagar. Jojken började tystna.

Många nordsamer kom dessutom att lämna hela sin jojkskatt bakom sig under de stora tvångsförflyttningarna – från Karesuando till Jokkmokk, Arjeplog och vidare söderut – som skedde i början av 1900-talet.
– Jojken är så starkt förankrad till miljön där du finns. Man hade jojkat fjällen, markerna, sjöarna där man haft sina renar i generationer. Nu fann man ingen anledning att göra det längre, säger Maj Lis Skaltje.

Den moderna renskötseln, mer motoriserad och med färre renskötare har också påverkat jojken.
– Det har bidragit till att jojktraditionen förändrats. Det har även kommit influenser från annan musik och jojken har också blivit en estradkonst. Det är där de flesta har möjlighet att höra jojk i dag, säger Maj Lis Skaltje.

Camilla Andersson

Relaterat

Boken Luonddu Juoigaha innehåller intervjuer som Maj-Lis Skaltje gjorde 1992. Närmare femtio personer, från Arjeplog i söder till Karesuando i norr, har berättat för henne om sina tankar, erfarenheter och minnen om jojken. Boken är utgiven på samiska. Förlag: Guovdageaidnu : DAT , 2005. 303 s. : ill. ISBN 82-90625-50-2.­

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?