Anta Pirak, lärare och renskötare, var den första same som utgav  en bok på lulesamiska. Foto: Ludwig Wästfelt/Ájtte. 

Anta Pirak

År 1937 kom den första boken på lulesamiska, skriven av en same. Det var Jåhttesáme viessom av Anta Pirak. Anta Pirak var född 1873 och boken beskriver Jokkmokkssamernas liv. Boken är en guldgruva med mycket information om lulesamiska traditioner och liv för snart hundra år sedan.
Anta Pavasson Pirak föddes 1873, som son till ett renskötande par i Sirges sameby. 1933 utkom boken En nomad och hans liv, där han skildrar arbetet med renskötseln och livet som renskötare. Fem år efter den svenska versionen utkom boken på samiska Jåhttesáme viessom (1937) och den anses vara ett av de viktigaste dokumenten på och om den lulesamiska dialekten.

I boken berättar Anta Pirak
om hur hans mor, och senare hans bröder, lärde honom läsa och att han själv lärde sig skriva genom att härma det som stod i böckerna. Men han fick också en del en del skolundervisning. Eftersom han hade läshuvud fick han börja i lärarseminariet i Mattisudden. Det var åren 1892-94 som han gick där och han blev sedan lärare. Några år arbetade han sedan som kringvandrande lärare för samebarn, samtidigt som han skötte sina renar. Men han fann det svårt att kombinera och lämnade efter några år lärarbananan och återvände till renskötseln på heltid.

Anta Pirak tar i boken avstamp i sitt eget liv med med meningen: ”Jag föddes på höstvintern i furuskogen i en kåta” (Månnå riegádiv tjaktjadálve biehtsevuome sinne goaden). Sedan följer en ingående skildring av jokkmokk-samernas liv. Han berättar om barnens lekar, handelsresor till Luleå, skolundervisningen när lärarna var resande och for emellan de olika vistena. Om frieriseder, rovdjur och hantverk.

Han följer året för en renskötare och beskriver allehanda delar av renskötarens vardag. Om dåliga år för renarna och om rensjukdomar och andra problem i renskogen. Om renslakt, tillvaratagandet av renen och matförvaring och tillagning. Det är en ingående beskrivning av den intensiva renskötseln före motoriseringen och en oväderlig källa om renskötseln för snart hundra år sedan. Boken innehåller också många sägner och folktro från Jokkmokks-området.

Boken kom till hösten 1926. Anta Pavsson Pirak och prästen Harald Grundström vid flera tillfällen i Turistföreningens Pårtestugan. Anta Pirak berättade på lulesamiska. Harald Grundström översatte boken till svenska.

Harald Grundström har i sitt förord till boken beskrivit Anta Pirak: ”Utrustad med ett synnerligen gott minne och livlig fantasi har han ända från barndomen varit mycket intresserad för de gamla sägnerna, som hans föräldrar och andra gamla berätta vid elden i kåtan under de långa vinterkvällarna”.

För Harald Grundström, som var delaktig i bokens tillkomst, var uppteckningarna efter Pirak av stor betydelse för tillkomsten av den viktiga ”Lulelapsk ordbok”, som gavs ut 1946-54.

Anta Pavvasson Pirak dog 1951.

Sunna Kuoljok­

Intressant

jåhtte same viessom ljudboken­­­

­sedan 2010 finns boken Jåhtte sáme viessom som ljudbok med 12 CD-skivor.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?