Den samiska deltidsförskolan i Glen är ett av få exempel på nystartade verksamheter med de nya pengarna.
Föräldrakooperativet, Vaerien Maanah, i Glen inom Bergs kommun har startat en samisk deltidsförskola som till hälften, ca 110 000, finansierats med kommunens nationella minoritetsmedel. Foto: Leif Milling
2011-02-23

Kommunerna famlar i mörker

Det var ingen som trodde att det skulle bli lätt. Allting är nytt och ovant. Utvärderingen av första året med den nya lagstiftningen om nationella minoriteter visar att kommuner och myndigheter famlar i näst intill mörker för att hitta former för hur man ska arbeta för att uppfylla lagstiftningen intentioner.
Sametinget har tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm ett nationellt uppdrag att följa upp den nya lag som trädde i kraft 1 januari 2010 om nationella minoriteter och deras språk. Sametinget har särskilt ansvar för det som rör samer och det samiska språket. Sametinget ska också tillsammans med Länsstyrelsen samordna arbetet för de minoritetspolitiska målen på nationell nivå.

Idag den 23 februari, i samband med Sametingets plenummöte i Sundsvall, överlämnar Sametinget och Länsstyrelsen sin rapport till integrationsminister Erik Ullenhag. Rapporten visar med all tydlighet att de nya förvaltningskommunerna och berörda myndigheter famlar i språkmörker.
- Enspråkiga Sverige har ingen beredskap för att möta en mångkulturelle verklighet. Det visste vi och det besannas, säger Aina Negga, utvecklingsledare vid Sametinget.

Men det innebär inte att allting är mörker och att lagstiftningen är ett slag i luften. Enligt Aina Negga finns det många exempel på att kommunerna och berörda myndigheter gör vad de kan och ser en styrka i ett mångkulturellt och mångspråkigt Sverige.
- Ingen trodde på allvar att de nya förvaltningskommunerna för samiska skulle kunna leva upp till alla krav under det första året. Vi har ju samiska förvaltningskommuner i Norrbotten som är tio år gamla och som än idag inte är helt klara med hur de ska jobba. Vi är helt införstådda med att det är en process som kommer att ta tid och det positiva är att processen har startat upp och det finns en ökad förståelse de nationella minoritetsspråken.

En analys av det ekonomiska utfallet för 2010 bekräftar att förvaltningskommuner och Landstingen famlar i en ny och okänd språkomgivning. Sametinget har betalat totalt 16,3 i bidrag till kommuner som ingår i det samiska förvaltningsområdet. Av bidraget har mindre än hälften förbrukats, totalt 7 718 041 kronor.

Den nya reformen om nationella minoritetsspråk är därmed sakligt sett något så unikt som att det finns mer resurser i pengar än efterfrågan. Eller?
- Så enkelt är det inte. Vi samer har inte växt upp i en verklighet där vi efterfrågat offentliga tjänster på vårt modersmål. Det ekonomiska utfallet visar bara på att vi är lika famlade och ovana att använda vårt modersmål som förvaltningskommunerna. Allting måste ha sin tid innan det sätter sig, säger Aina Negga.

Nils Gustav Labba

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?