Lise-Marja
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Jag kliver upp och gör mig i ordning, sedan går jag ut i det gemensamma köket och lagar mig frukost, som jag äter tillsammans med de andra som också bor på elevhemmet. Sedan är det skola fram till 16.00 ungefär. På skolan lär vi oss olika tekniker i duodji (sameslöjd), detta genom att själva prova på de olika metoderna. Om vi ska lära oss något nytt så håller lärarna oftast en liten föreläsning om ämnet innan vi börjar, på så sätt lär man sig också historien bakom. Efter klockan 16.00 när lärarna gått hem är det oftast svårt att sluta slöjda, så man sitter kvar ett tag till. Sedan hem och laga middag, vila litegrann och sedan träna lite, antingen själv eller på den gemensamma tiden i sporthallen med övriga skolan. På kvällen blir det antingen att ligga framför TVn eller att gå tillbaka till skolan och jobba med något slöjdalster.
Vilken är din favoritmaträtt?
Min egenkomponerade linsgryta med krossade tomater och massa vitlök! ...som kanske inte är så populärt bland mina klasskompisar :-)
Vad brukar man äta en vanlig vardag?
Mycket av mitt studiebidrag går till att köpa slöjdmaterial, därför blir matkontot lite lidande. Billigast är det ju med pasta. Men brukar försöka köpa mat så att man kan göra storkok, då räcker det ju till flera matlådor. Annars tycker jag mycket om att göra linsgrytor.
Finns det någon vanlig efterrätt?
Kladdkaka, i alla olika varianter. Sjukt gott!
Äter man mycket renkött?
Några av mina klasskompisar som är renägare äter ganska mycket renkött. För mig som försöker tänka ekologiskt och hellre äter vegetariskt så kan jag ibland bli lite avundsjuk på dem som har renköttet så nära till hands.
Vad är en same?
En same är en person som känner nära anknytning till den samiska kulturen, och som också har kulturförståelsen med allt vad det innebär. Du bör ha samiskt påbrå också. Du behöver inte kunna samiska eller ha en kolt eller renar för att vara same.
I övrigt så står det väl också skrivet i sametingslagen vad man måste uppfylla för att vara same, där är språket kriteriet.
Vad innebär det att vara same idag?
Det innebär så mycket!
Du känner inte bara en stolthet för att vara same, men så ska du också gärna kunna fungera som ”ett ansikte utåt” för att kunna förmedla den samiska kulturen till andra.
Du som är ung, kommer du att bo kvar i Sápmi om några år? Vad kommer du att arbeta med, tror du?
Jag tror att jag kommer flytta söderut igen, kanske hem till Malmö för att studera i några år.
Vad som händer sen, det händer. Kanske så provar jag på att flytta utomlands, studerar där, eller arbetar. Jag är heller inte främmande för att flytta norrut igen.
Vad gör du i skolan?
Vi har för det mesta slöjdlektioner, praktik blandat med teori. Två timmar i veckan läser vi samiska, och 2 andra timmar läser vi företagsekonomi.
Hur upplever du att det är att tillhöra en minoritet?
Jag tycker att det är toppen!
Jag känner en sådan rikhet, tacksamhet och stolthet över att få bli född till same.
Det är inte så att varje dag är en dans på rosor, och det är många gånger jag har fått stå upp för det samiska folket och därmed försvara både mig och kulturen många gånger, det tror jag beror på att jag är så öppen med att jag är same, men inget som sänker mitt självförtroende så.
Hur ser din vardag ut, anser du att den samiska kulturen gör sig väl synlig i ditt liv? Vilka traditioner har du?
Jag anser nog att den samiska kulturen gör sig väl synlig i mitt liv som jag lever nu, jag menar, jag går en skola med duodji (samisk slöjd) som inriktning. På skolan lär vi oss mycket om olika metoder som är och har varit vanliga bland samer. Det talas mycket samiska både på och utanför lektionerna. Det är en stark samisk arena helt enkelt.
Hemma i Malmö gör sig den samiska kulturen rätt synlig, i och med att mamma är så pass stark i sin identitet vilket hon gett till oss barn. Att hon är så pass aktiv inom sameföreningen har nog också hjälpt till att hålla den samiska kulturen synlig i vårt liv.
I övrigt vet jag inte om vi har så många speciella traditioner. …ja, fast vi är ju väldigt mån om våra släktingar, så vid dop, konfirmationer, bröllop och hur konstigt det än kan låta, begravningar, så samlas många släktingar, och därmed blir det ett sätt för oss att mötas upp, och det blir som en slags släktträff där vi får möjlighet att uppdatera oss om läget hos alla.
Sedan så firar vi ju såklart jul och påsk som alla andra. Påsken har visat sig vara lite större att fira i Norge. Till exempel i Kautokeino eller Karasjok, dit kan man nämligen åka på påskfestival, lyssna på konserter, se på utställningar, andra aktiviteter och rent allmänt en stor folkfest. Jag var där i år för första gången och oj säger jag bara, det gör jag gärna om J
Till sommaren, midsommar, då ska jag åka till Ankarede. Där är det varje år dans. Både äldre och yngre åker dit, för att umgås och för att gå i kyrkan på söndagen, och följa andra små sportsarrangemang. Det ser jag också fram emot.
Hur ser din samiska identitet ut?
Jag vet inte hur min identitet ser ut, i ordets rätta bemärkelse, men jag vet att jag är väldigt säker i min själv och vem jag är, och att jag faktiskt är same.
Det har jag inte alltid varit, utan jag tror att det har varit en process inom mig under tiden som jag gått skola här i Jokkmokk som min identitet blivit starkare.
Finns det några viktiga årtal i historien? Och varför var de i sådana fall viktiga?
År 2000 vann den samiska språklagstiftningen laga kraft i Sverige. Nu fick man som same tala samiska inom offentliga förvaltningar, och kunna förvänta sig tolkning. Därigenom kunde man också kräva att samiska inom barnomsorg och äldreomsorgen. Det tycker jag är viktigt.
Hur tycker du att kunskapen om samer ser ut idag? Kan du se någon förändring?
Jo, men jag tror den har ökat, kunskapen alltså. …litegrann i alla fall.
Fast jag tror inte det beror så mycket på skolorna, trots att de faktiskt har det ansvaret. Det står ju angivet i skollagen, eller är det stadgarna, att elever i den svenska grundskolan ska lära sig mer om samer, men jag är inte säker på att det följs. Kanske för att lärarna själva inte vet var de ska hitta information om samer, för det är ju inte så att det kryllar om det i skolböckerna precis.
Lär man sig något om samer så tror jag att det beror på ens egen nyfikenhet.
Läser du mycket om vad som uttrycks om samer i media, och vad tycker du om det?
Ja, det är klart jag läser. Man stöter ju på nyheter var man än vänder sig, det går ju liksom inte att ducka för det. Antingen genom att det länkas om det på Facebook eller så diskuteras det under lektioner eller på fikarasten.
Jag tycker nog att jag ser en skillnad mellan norra och södra Sverige i hur media lägger fram nyheterna om samer. Här i norr blir det oftare långa och hätska diskussioner om samer och vad som är dåligt med dem, medan det i södra Sverige oftast bara dör ut, det skrivs alltså någonting, men så följs det inte riktigt upp. I alla fall i lokaltidningar och så, jag talar inte om de stora rikstäckande tidningarna. Kan inte påstå att jag tycker något av det är speciellt bra, det sänder inte ut speciellt goda signaler för någon.
Pratar ni ett annat språk än svenska och samiska?
Jag lär mig faktiskt mer och mer samiska för varje dag som går, vilket är jättekul!
Mamma har pratat lite med oss under vår uppväxt, men då vi inte haft någon undervisning i samiska i skolan så har utvecklingen av språket liksom stannat upp, det märkte jag också efter att jag flyttat hit. Nu kan jag prata kortare meningar på samiska. Vissa personer som pratar samiska har jag svårare att förstå än andra.
Annars har jag ju läst spanska i skolan,både i högstadie och gymnasiet. Det är också ett vackert språk tycker jag. Det vill jag också få användning för snart igen.
Varför är det viktigt att samernas språk lever vidare?
Det är klart att det är viktigt. Om jag bara ser till terminologin(fackuttryck, reds.anm) till mjuk- och hårdslöjden. Där finns det ju så många beskrivande ord för slöjden som inte finns på svenska. Det vore ju en sådan tragedi om språket försvann…