Underlag för lektionsplanering - identitet åk 7-9

Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala innehållet i samhällskunskap. Elevernas uppgift är att undersöka och att reflektera kring hur samer uppfattar sig själva i förhållande till både sig själv och det egna folket samt i jämförelse med majoritetssamhället. 

Förberedelser/förkunskaper:

Lärare: Ett bra stöd för dig som lärare är att innan eleverna börjar att arbeta med momentet, besök ”Fatta Sápmi”. De här föreläsningarna är en bra grund att stå på när frågor från elever kommer om Sápmi och den samiska kulturen. Bland annat förklaras grundläggande frågor som rör de samiska folket, kulturen, språket och vad det innebär att samer är såväl minoritet, nationell minoritet och urfolk. 

Elever: Innan lektionen behöver eleverna ha fått en grundläggande genomgång av:

  • Vad menas med ordet identitet, hur skapas identitet? Vad i denna skapandeprocessen kan inte människor styra själva?
  • Vad är Sápmi?
  • Vilka är samerna?
  • Vad betyder majoritet och minoritet samt vad är ett urfolk?

 

Koppling till centralt innehåll:

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan

Citerat ur centralt innehåll

Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom:

Individer och gemenskaper (SH)

”Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur det påverkat, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön, sexuell läggning.” 

Att bryta ner begreppet identitet från de svenska/ majoritetssamhället och hur det kan vara att ha en samisk identitet, såväl ungdom som vuxen. Ställa frågorna: Var får vi vår identitet ifrån? Föds man med den eller växer den fram? Beror den på arv eller miljö? Vad kan bidra till att en människa ändras?

Individer och gemenskaper (SH)

”Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exemplet kulturellt och ekonomiskt.”

Att prata om Sápmis kultur, geografi, språk och folk. Förtydliga skillnaderna mellan begreppen nationell minoritet och urfolk och uppmärksamma hur situationen ser ut för olika samiska grupper idag. Uppmärksamma och diskutera också hur renbeteslagarna i slutet av 1800-talet/början av 1900-talet påverkade samernas identitet. Prata också om sametingslagens tillkomst under 1990-talet och hur då språket blev en identitetsmarkör. 

Samhällsresurser och fördelning (SH)

”Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet”

Att utforska hur svensk politik och samhällsutveckling har påverkat samiska ungdomars möjlighet när det gäller utbildning, arbetsmöjligheter och identitet. Diskutera hur detta påverkar svenska samhällets resurser och fördelning och därmed få ökad kunskap och förståelse för samer som nationell minoritet och urfolk. Diskutera vilka fördomar det finns om samer och dess möjlighet att bedriva renskötsel och hur dessa fördomar påverkar samers identitet. 

Koppling till kunskapskrav:

Eleven har grundläggande kunskaper om hur samers identitet skapas och vad i denna skapandeprocessen som samer själv kan styra och vad de inte själv kan göra något åt. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av identitetsskapande konsekvenser hos den samiska befolkningen.

Eleven har grundläggande kunskap om vilka fördomar om samer som finns i vårt samhälle och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven har goda kunskaper om hur samers identitet skapas och vad i denna skapelseprocess som samerna själva styr och vad samerna själva kan påverka. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till att samers identitetsskapande påverkas av tidigare renbeteslagar och hur det idag påverkas av sametingslagens tillkomst där språket är en identitetsmarkör. Eleven har goda kunskaper om vilka fördomar som finns i det svenska samhället om samer och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa fördomar kan påverka samefolkets identitetsskapande.
Eleven har mycket goda kunskaper om hur samers identitet skapas och påverkas i olika riktningar beroende på både yttre och inre faktorer samt hur svensk politik påverkar samernas livsvillkor och identitet. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av hur samers utbildning och arbetsmöjligheter påverkar identitetsskapande processen för så väl ungdomar som vuxna. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur samers identitetsskapande påverkas av tidigare renbeteslagar och hur det idag påverkas av sametingslagens tillkomst där språket är en identitetsmarkör. Eleven visar mycket goda kunskaper om vilka fördomar som finns i det svenska samhället om samer och att de kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om dess orsaker och hur det påverkar hela den samiska befolkningen.

Eleven har goda kunskaper om hur samers identitet skapas och vad i denna samefolkets identitetsskapande.

Förslag på undervisningsupplägg

Start, hur börjar lektionen?

Börja med att ställa de här frågorna till eleverna (se nedan) och be dem om att tänka på dem. Gör sedan en tankekarta utifrån deras tankar och funderingar. Skriv också gärna in frågor som de själva har i ämnet:

  • Vem är same?
  • Vad är det som påverkar och hur påverkas människor identitet? Just nu ska vi tala om den samiska befolkningen och deras identitetsskapande.

Ta gärna en bild på tankekartan och spara den.

Introducera filmen : ”Välkommen till en resa genom Sápmi” (3 min) www.samer.se/1001

Elev- och läraraktiviteter

Mitt Sápmi (Hur är det att vara same)

1. Eleverna får en person tilldelad (parvis), i de fiktiva intervjuerna 

*   Läs igenom och fundera kring personen ni har valt. Vad har påverkat de här personernas identitet?

*   Visa upp intervjun inför klassen (ex. Med ett rollspel) och låt klasskamraterna också fundera på frågan vad det är som har just format den här fiktiva personens samiska identitet?

Filmen ”Jakten på språket”

2. Titta på filmen ”Jakten på språket” om samiska språk. Den är 15 minuter lång. Låt eleverna få ta del av nedanstående frågori samband med att filmen visas. Lärarled dem genom frågorna.

  • Vad betyder olika varietéer i språket? Vad är det?
  • Varför är det viktigt för samiska barn att prata sitt eget språk?
  • Hur tror ni det skulle vara att inte få tala sitt eget språk?
  • Finns det några åtgärder från svenska politiker att stärka samiskan?
  • Vad tror ni språket betyder för den enskilda individen?

Efter filmen så kan ni förslagsvis sätta eleverna i mindre grupper och låta de diskutera frågorna och sedan får varje grupp ge redovisa vad de har kommit fram till.

Informationsmaterial”Fördomar och förklaringar”(från samer.se)

3. Låt eleverna spela ett rollspel/alternativ filma, genom att använda sig av varje seriestripp/fördom. (Parvis eller flera i samma grupp)

*   Diskutera sedan vad dessa fördomar har för betydelse för samer och deras identitetsskapande.

*   Vad kan vi göra för att ”slå hål på” myter och stereotypa bilder av samer?

Arbeta tillsammans med texten ”Mellan två identiteter” från Samer - ett ursprungsfolk. (Se läxa) Förslagsvis ge eleverna en hjälp med texten genom att arbeta med den gemensamt. Lärare berättar och exemplifierar texten.

Arbete utanför lektionstid

1.   Läs artikeln ”Mellan två identiteter” av Johannes Marainen från Samer - ett ursprungsfolk (sid 16-18) (Regeringskansliet, jordbruksdepartementet)

2.  (Extra uppgift, fördjupning) Låt de elever som vill läsa ”Symboler ger samhörighet” av Christina Åhrén från Samer - ett ursprungsfolk (sid 19) . Mitt förslag är att ge dem ett några frågor att besvara kring artikeln. Förslagsvis:

  • Vilka symboler pratar Åhrén om att det finns i det samiska samhället?
  • Vad tänker Åhrén om den nya generationen och deras sätt att skapa en identitet inom den samiska gemenskapen?
  • Ser Åhrén en förändring när det gäller den yngre generationen?
3. Låt eleverna ha som läxa att titta i tidningar och fundera över hur samer representeras. Diskutera i hemmet hur fördomar kring samerna har tillkommit. Stöd eleverna genom att ge hemmen information om vad ni arbetar med och ge också hemmen information om att dessa frågor tillhör skolans värdegrund och skolans uppdrag, se skollagen. (Lgr11 kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer 2:1 Normer och värden.

Avslut

Ett förslag är att låta eleverna skriva (muntligt går också bra) om vad de har lärt sig? Förslag till frågeställningar är:

1.   Vad har du lärt dig om samer och hur samers identitet styrs, både av dem själva och av majoritetssamhället (Sverige)

2.  Vad skulle du vilja lära dig mer om när det gäller samer?

3. Gör en ny tankekartan på tavlan/smartboard. Jämför sedan den tidigare tankekartan med den nya. Ser den annorlunda ut? I så fall på vilket sätt? För en lärarledd diskussion med eleverna. 

Material

Förberedelser för lärare: ”Fatta Sápmi:

Förslag för lärare att läsa in dessa sidor:

●       Renbeteslag och dess följder:

●       Sametingslagen:

●       Svensk samepolitik:

Introfilm för eleverna, ”Välkommen på en resa genom Sápmi (3 min) www.samer.se/1001

 

Elev - och läraraktiviteter:

Mitt Sápmi ”Hur är det att vara same”

Film, ”Jakten på språket” samiska (15 min) https://urskola.se/Produkter/155349-jakten-pa-spraket-Samiska

Fördomar och förklaringar

”Mellan två identiteter” av Johannes Marainen. Samer - ett ursprungsfolk (sid 16-18 )

Extrauppgift:
”Symboler och samhörighet” av Christina Åhrén. Samer - ett ursprungsfolk (sid 19)

Uppföljning och dokumentation

Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling?

 

Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

 

Ansvarig för denna lektionsplanering: Åsa Blomqvist, gymnasie - och grundskollärare för årskurs 6-9. Återkoppling och förbättringsförslag sänds till info@samer.se

 

Reportage

Religion

Hans sökande blev bok om samisk andlighet

2024-04-18
Fredrik Prost, 43, är nominerad till nordiska rådets litteraturpris med boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa. Boken beskri...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...